SVT:s politiska kommentator Mats Knutson om det politiska årets stora händelser. Foto: Mikael Eriksson/SVT

Årskrönika: ”Trygghet och säkerhet det nya mantrat”

Publicerad

2017 var året då trygghet och säkerhet blev det nya mantrat i svensk politik. Terrordåd, gängkriminalitet och dödsskjutningar har påverkat både väljarna och politikerna. Det kan få konsekvenser för valutgången 2018.

Trots att 2017 i traditionell mening varit ett mellanvalsår har det präglats av spänning och dramatik.

Redan tidigt under året märktes ett nytt tonläge från Socialdemokraterna och inte minst statsminister Stefan Löfven. Trygghetsfrågorna lyftes fram på ett sätt som man normalt inte förknippar med socialdemokratisk retorik. Vårens partikongress hade temat ”Trygghet i en ny tid” och det överskuggande politiska budskapet var att partiet vill ha 10.000 fler anställda inom polisen.

Men det här var bara början. I april genomfördes ett terrordåd på Drottninggatan i Stockholm. Attacken blev en plågsam påminnelse om hoten mot vår säkerhet och det öppna samhällets sårbarhet.

Polis under hård press

Partierna samlades och en bred uppgörelse träffades mellan samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Utökad kameraövervakning och utvidgad kriminalisering av samröre med terrororganisationer var några av förslagen i denna uppgörelse.

Men också den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten har blivit allt grövre. Skottlossningar hör numera till vardagen och dödsskjutningar har under året ägt rum i en rad svenska städer, till exempel Stockholm, Malmö, Västerås och Borås.

Polisen är satt under hård press och utredningsresurser saknas, vilket bland annat har lett till att våldtäktsutredningar samlas på hög.

Otryggheten i samhället har ökat och många väljare är oroliga att röra sig utomhus på kvällstid i sitt eget bostadsområde. Denna känsla av otrygghet har i kombination med bristen på poliser och allt sämre uppklarningsprocent gjort att frågor som rör trygghet och säkerhet har blivit allt viktigare för väljarna.

Löfven försöker skärpa tonen

Traditionellt är detta frågor som brukar sägas gynna den politiska högern. Värt att notera är att Moderaterna under hösten också har återtagit positionen som det parti som väljarna har högst förtroende för när det gäller frågor som rör brott och straff.

Om dessa frågor fortsätter att vara viktig för väljarna i valrörelsen kan det alltså gynna Moderaterna och därmed Alliansen i den kommande valrörelsen.

Men också Socialdemokraterna och statsminister Stefan Löfven försöker alltså skärpa tonen. Socialdemokraternas ambition är att göra dessa frågor till en minst lika naturlig del av partiets politiska budskap som välfärd och socialt engagemang. Om Stefan Löfven lyckas med detta kan det avgöra valet.

IT-skandalen på Transportstyrelsen

Däremot ser det ut som att de politiska turerna kring sommarens IT-skandal vid Transportstyrelsen missgynnade oppositionen. Detta trots att regeringen agerat valhänt och att informationsgivningen havererat i regeringskansliet.

Två ministrar tvingades avgå liksom statsministerns närmaste statssekreterare.

Ändå stärktes Stefan Löfvens position efter skandalen, mycket på grund av Alliansens oskickliga agerande. Först krävde oppositionen tre ministrars avgång och när Löfven endast lät Anders Ygeman och Anna Johansson gå deklarerade

Alliansen att man tänkte driva igenom en misstroendeomröstning mot den tredje, försvarsminister Peter Hultqvist. I sista stund fick Alliansen dock kalla fötter och drog tillbaka hotet om en misstroendeförklaring.

Dödsstöten för Anna Kinberg Batra

IT-skandalen vid Transportstyrelsen förde dock med sig det positiva att IT-säkerhetsfrågor lyftes på den politiska agendan och att statliga myndigheter nu förbättrar både skydd och medvetenhet när det gäller IT-säkerhet.

Det kan få betydelse inför valrörelsen 2018 då flera bedömare varnar för att främmande makt kan ha intresse av att försöka påverka valutgången genom dataintrång, propaganda eller falska nyheter.

Det politiska efterspelet till IT-skandalen blev också dödsstöten för Anna Kinberg Batra som partiledare för Moderaterna. Avsaknaden av politiska framgångar under sommarmånaderna innebar att hennes kritiker i partiet lyckades få henne avsatt.

Förhandlingar med Sverigedemokraterna

Anna Kinberg Batra hade haft det motigt sedan hon valdes i början av 2015. Hon åtnjöt begränsat stöd i sitt parti och uppgiften att lägga om politiken efter Fredrik Reinfeldt möttes med skepsis från väljarna.

Sakta tappade partiet mark i opinionen. Många besvikna moderatväljare gick till Sverigedemokraterna.

För att stoppa väljarflykten aviserade Anna Kinberg Batra en hårdare flyktingpolitik och i januari i år dessutom en ny hållning i Riksdagen gentemot Sverigedemokraterna.

Enligt moderatledarens budskap kunde nu Moderaterna tänka sig att förhandla i vissa sakfrågor med Sverigedemokraterna. Beskedet möttes av ett ramaskri och liberala moderatväljare flydde till Centerpartiet. Krisen blev allt djupare i Moderaterna och när partiet närmade sig 15 procent i opinionsmätningarna blev Anna Kinberg Batra brutalt avsatt.

Kristersson lockar tillbaka väljare

Ulf Kristersson valdes till hennes efterträdare och har under hösten lockat tillbaka väljare till Moderaterna från både Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Moderaterna har därmed återhämtat sig i opinionen, men för att nå valseger 2018 behöver partiet växa ytterligare.

Och det handlar då inte om att locka väljare från partier inom Alliansen utan om att erövra väljare från Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna. Det är bara så Alliansen som helhet kan växa och bli större än de rödgröna partierna.

Hur det ska gå till är dock inte glasklart. Alliansen är mer splittrad än på länge, både i synen på regeringsfrågan, det vill säga hur man ska ta makten, men också i en av de stora valfrågorna, flyktingpolitiken. Medan Moderaterna allt mer närmat sig Sverigedemokraterna står inte minst Centerpartiet för en helt annan, mer generös hållning.

Centerpartiet kan splittra Alliansen

Nyligen presenterade regeringen ett förslag om hur ensamkommande unga ska kunna få möjlighet att stanna i Sverige. Förslaget är kontroversiellt och lär skapa debatt i riksdagen under våren.

Förslaget kan också få avgörande betydelse för bilden av Alliansens sammanhållning under valåret. Centerpartiet är det enda borgerliga parti som kan tänka sig att stödja förslaget, även om partiledaren Annie Lööf ännu inte gett definitivt besked.

Väljer Centerpartiet att stödja förslaget skapas en majoritet för det i Riksdagen. Samtidigt rämnar Alliansen ytterligare i en central politisk fråga.

Om Centerpartiet i stället väljer att ställa sig på samma sida som övriga borgerliga partier stoppas regeringens förslag i Riksdagen. Då håller man visserligen ihop Alliansen, men riskerar en intern svekdebatt.

Valet har alla förutsättningar att bli en riktig rysare

Men inte bara trygghet och säkerhet, migration och integration hamnar högt på väljarnas agenda inför valet 2018.

En annan sådan fråga är sjukvården där växande köer, personalbrist och inställda operationer fått frågan att lyfta i väljarnas medvetande. Också detta är en fråga om trygghet, om än i välfärden.

Väljarna förväntar sig att få en bra och effektiv vård när de behöver den. Klarar inte politikerna av att leverera detta undergrävs förtroendet för stat och politiker på samma sätt som när polisen inte kommer eller när brottsutredningar skrivs av.

Det här är huvudutmaningen för svenska politiker inför valet 2018. Som opinionsläget ser ut just nu är det fördel för de rödgröna partierna, men läget i opinionen är så jämnt att valet har alla förutsättningar att bli en riktig rysare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer