Avtalet innebär en lönehöjning på 7,4 procent fördelat på två år. Första året ger 4,1 procent och det andra 3,3 procent.
Men vad betyder det för gemene man?
Sociologiprofessorn Lotta Stern, vd och ansvarig för arbetsmarknadsforskning på Näringslivets forskningsinstitut Ratio, svarar på sex frågor.
Vad är industriavtalet och varför är det så viktigt?
– Det sätter det så kallade märket för lönebildningen. Märket visar hur stora löneökningar svensk ekonomi kan tåla i snitt.
Får alla 4,1 procent i år, oavsett bransch?
– Nej, men de allra flesta håller sig till märket trots att det egentligen inte är olagligt att bryta mot det. 4,1 säger var man kan hamna i runda svängar. Individuellt kan man få både mer och mindre.
Vad är realistiskt att förvänta sig?
– Räkna med att hamna någonstans mellan 3,8 och 4,3 procent. Men det kan se olika ut, särskilt om man jobbar på ett litet, nystartat företag utan kollektivavtal. Men jag skulle bli förvånad om det blir några större avsteg.
Får jag ta del av höjningen om jag inte är med i facket?
– Om det företag man arbetar med har kollektivavtal så gäller det som facket och arbetsgivarorganisationen förhandlat fram på hela företaget. Det har ingenting med facklig tillhörighet att göra. Däremot bör man ha klart för sig att facket bara förhandlar för sina medlemmar. Det betyder inte automatiskt att man drabbas negativt som icke facklig medlem men man behöver ha mer koll på vad som försiggår kring lönesamtalen eftersom facket kommer att prioritera att höja lönerna mest för sina medlemmar.
Det pratas om rekordshöga löneförhöjningar i år. Vad betyder det?
– Det är den högsta höjningen sedan avtalet kom till 1997. Det låter mycket men man blir nog besviken om tror att det betyder en ökad köpkraft. Tvärtom kommer de flesta av oss att förlora i köpkraft.
Vad händer nu?
– Industriavtalet är startskottet, nu ska alla andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer också komma överens. Det kan ta tid, hur lång är svårt att säga. Processen fortsätter.