Det rapporteras mycket om de ovanliga fall av allvarliga blodproppar i kombination med lågt antal blodplättar som uppstått efter Astra Zenecas vaccin hos ett fåtal. Det utreds fortfarande om dessa händelser kan räknas som biverkningar till vaccinet, och de är för ovanliga i Sverige för att ingå i Läkemedelsverkets statistik.

Feber, huvudvärk och frossa är kända vaccinbiverkningar som brukar försvinna inom ett par dagar. I statistiken över sådana biverkningar av covidvaccinen är Astra Zenecas vaccin, Vaxzevria, överrepresenterat med tusentals fall.

Digitalt kunniga

Man vet inte helt säkert vad Astra Zenecas överrepresentation beror på, men en delförklaring skulle kunna vara benägenheten hos de vaccinerade att rapportera, enligt Ebba Hallberg, enhetschef på Läkemedelsverket.

– Många av de som vaccinerats med Vaxzevria är yngre personer än de som vaccinerats med de båda andra vaccinen. Det för med sig att man är mer digitalt kunnig att rapportera. Man är yngre och friskare helt enkelt än om man kanske är multisjuk, över 80 år, bor på särskilt boende och kanske aldrig använt en dator, säger hon.

Ett flertal av dem som fått Astra Zeneca-sprutan jobbar inom hälso- och sjukvården.

– Det ökar nog benägenheten att rapportera, därför att man är mer medicinskt kunnig och medveten om möjligheten att rapportera misstänkta biverkningar, säger Ebba Hallberg.

Underrapportering är vanligt

Det skulle kunna finnas ett mörkertal av biverkningar när det gäller de andra covidvaccinen.

– Generellt råder det en underrapportering som är allmänt känd, absolut. Det gäller inte bara för covidvaccinen.

De äldre vaccinen mot till exempel TBE och säsongsinfluensan kan man också få biverkningar av, men de är så välkända att det troligen finns en lägre benägenhet att rapportera in dem. Man är mer pigg på att att rapportera biverkningar av covidvaccinen, menar Ebba Hallberg.

– De här nya vaccinerna är nya läkemedel under ett väldigt stort samhällsfokus, vilket sannolikt ökar benägenheten att rapportera misstänkta biverkningar.