Finansminister Magdalena Andersson (S) under budgetpromenaden. Foto: Tomas Hallstan/SVT

Analys: Att investera för en valrörelse

Publicerad

ANALYS · Mer i plånboken för de allra flesta. Så kan regeringens budget sammanfattas. En utpräglad valbudget med generösa löften till stora väljargrupper.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Budgetens rubrik ”investera för framtiden” skulle lika gärna kunna ersättas med ”investera för valrörelsen”. Siktet är inställt på nästa års val. Med 40 miljarder kronor i satsningar hoppas regeringen kunna sitta kvar vid makten.

Allt är ljust och rosenskimrande i finansministerns beskrivning av det ekonomiska läget. Tillväxten är fortsatt stark, arbetslösheten faller och sysselsättningen ökar.

Sannolikt befinner vi oss nu på toppen av en högkonjunktur. Skattepengarna flödar in i statskassan. Regeringen har inte bara råd att betala av statsskulden med 40 miljarder kronor, lika mycket läggs alltså på nya reformer.

LIVE: Följ debatten om höstbudgeten i riksdagen här

”En självsäker finansminister”

Höjda barnbidrag är ett vallöfte från 2014. Att förslaget läggs först nu har förstås att göra med den annalkande valrörelsen. I Sverige finns 1,3 miljoner hushåll med barn som har rätt till barnbidrag eller studiebidrag. Det här är förstås en viktig väljargrupp.

Att satsa på barnfamiljerna inför ett val är klassisk socialdemokratisk politik. Det har skett flera gånger förut. Vem minns inte förslaget om en maxtaxa inom barnomsorgen 1998 eller höjningen av barnbidraget 2006?

Också pensionärerna är en viktig och växande väljargrupp. Sänkt skatt för denna grupp ger 1,5 miljoner pensionärer mer pengar i plånboken.

Utöver detta höjs studiebidragen för högskolestudenter med 300 kronor i månaden och alla förvärvsarbetande som är med i ett fackförbund får en skattesänkning på runt 100 kronor i månaden.

Budgetens mix av satsningar täcker alltså in de flesta grupper i samhället. Förlorarna är få och lär inte vålla regeringen några problem. En självsäker finansminister konstaterade på vägen till riksdagshuset idag att ”alla är vinnare” på regeringens budget.

LÄS MER: Kristersson om budgeten: ”Missbrukar skattebetalarnas pengar”

Kritiseras för satsningar i högkonjunktur

Det är heller inte troligt att oppositionen kommer att gå till val på att riva upp en höjning av barnbidraget eller studiebidraget. Det lär inte allianspartierna vinna några väljare på. Och när det gäller skatten för pensionärer tävlar numera flera partier om vem som vill sänka den mest.

Andra satsningar i budgeten är partierna faktiskt mer eller mindre överens om. Det handlar bland annat om satsningar på polisen och rättsväsendet och det handlar inte minst om de höjda anslagen till försvaret.

Det som kommer att ifrågasättas i den här budgeten är snarare de sammanlagda satsningarna och om det är ansvarsfullt att genomföra dem i en högkonjunktur.

Regeringens reformutrymme på 40 miljarder kronor kan till exempel jämföras med det reformutrymme som statliga Konjunkturinstitutet har räknat fram.

Det ligger på endast 12 miljarder kronor. Delvis kan den här skillnaden förklaras med ökade skatteintäkter och minskade statsutgifter, men kritiken om en alltför expansiv budget riskerar ändå att bita sig fast.

LÄS MER: Regeringen föreslår höjda barnbidrag

Inga större strukturförändringar för arbetsmarknaden

Bostadspolitiken lämnas i allt väsentligt orörd. Detta trots kraftiga prisuppgångar och återkommande varningar om en bostadsbubbla. Men regeringen varken vill eller vågar strama åt till exempel ränteavdragen inför en valrörelse.

Kritiken lär också handla om att regeringen gör för lite för att få in utrikesfödda med låg utbildning på arbetsmarknaden. Redan idag finns en stor skillnad i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda.

Med tanke på det omfattande flyktingmottagandet är det förstås en nyckelfråga de kommande åren att så snabbt som möjligt få in dessa människor på arbetsmarknaden.

Några större strukturförändringar av arbetsmarknadspolitiken återfinns inte i budgeten. I allt väsentligt är det en traditionell socialdemokratisk arbetsmarknads- och utbildningspolitik.

LÄS MER: Här är höstbudgeten

Vilka hot finns mot svensk ekonomi?

När budgeten presenterades på onsdagen vidhöll finansminister Magdalena Andersson att regeringen håller fast vid målet att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Den som tittar på statistiken över arbetslösheten i EU:s medlemsländer och hur den utvecklas kommer dock snabbt fram till slutsatsen att det målet ser allt mer hopplöst ut att nå för regeringen.

Att misslyckas med det målet behöver dock inte bli någon svårare belastning för regeringen inför valet nästa år. Utvecklingen på svensk arbetsmarknad är trots allt god.

Vilka hot finns då mot det ljusa läget i svensk ekonomi som finansministern beskriver? På hemmaplan är det förstås bostadspriserna och den allt högre skuldsättningen bland svenska hushåll.

Brexit-förhandlingarna kan få viss betydelse liksom USA:s politiska vägval. Det stora hotet i närtid är dock det allt hårdare tonläget på Koreahalvön som snabbt kan eskalera till krigshandlingar, vilket riskerar att få omfattande konsekvenser för världsekonomin och därmed också för svensk ekonomi.

LÄS MER: Expert: De är budgetens vinnare

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Höstbudgeten 2017

Mer i ämnet