Attefallhusen klubbade i riksdagen
Riksdagen röstade i dag för att godkänna byggandet av så kallade Attefallhus. Det betyder att man från och med i sommar kommer att kunna uppföra hus med 25 kvadratmeters yta utan bygglov.
I mars i år fick finansminister Anders Borg (M) och bostadsminister Stefan Attefall (KD) se hur ett så kallat Attefallhus kan se ut i verkligheten. Det var branschorganisationen Trä- och möbelföretagen som bjudit in ministrarna till en husesyn på Norrmalmstorg i Stockholm.
Sommarstuga utan bygglov
De nya Attefallhusen, som lånat namn efter ministern, är egentligen en vidareutveckling av den gamla friggeboden, som kom till när Birgit Friggebo var folkpartistisk bostadsminister i slutet av 1970-talet. Då avskaffades kravet på bygglov för byggnader på högst 10 kvadratmeter, som uppfördes på tomtmark med befintlig bebyggelse. 2008 utökades den tillåtna ytan till 15 kvadratmeter.
Med Attefallhusen utökas den ytterligare till 25 kvadratmeter, vilket alltså innebär att den gamla friggeboden nu kommit upp i samma storlek som många mindre sommarstugor.
En viktig skillnad gentemot friggeboden är dock att en anmälan till byggnadsnämnden krävs, liksom ett startbesked för när byggarbetet sätter igång. Det krävs också grannarnas godkännande om huset byggs mindre än 4,5 meter från tomtgränsen.
Vidare kan huset hyras ut, men inte säljas vidare.
Byggföretagen positiva
Byggföretagen vädrar förstås morgonluft med det nya förslaget som kan göra det avsevärt billigare och enklare att uppföra nya hus. Redan nu finns en uppsjö av olika hustyper, mer eller mindre fantasifulla, på flera av tillverkarnas hemsidor.
Attefallhusen får också användas som permanentbostäder, vilket gör det möjligt att bygga bostadhus för uthyrning, eller för vuxna barn att bo i.
Lagrådet starkt kritiskt
Annorlunda var det med lagrådets utlåtande om det lagförslag som ligger till grund för riksdagsbeslutet. Lagrådet var mycket kritiskt till hur själva beredningsprocessen sett ut:
”Lagrådet anser att ett införande av en möjlighet att i strid med detaljplan vidta så pass omfattande åtgärder som det är fråga om här riskerar att undergräva detaljplanesystemets funktion. I vart fall bör en så ingripande förändring inte genomföras utan en grundlig konsekvensanalys.”
Lagrådet gjorde tummen ner för lagförslaget och skrev i sammanfattningen att:
”Lagrådet avstyrker förslaget om komplementbostadshus. I den delen har ärendet inte beretts så som föreskrivs i regeringsformen. Vidare är det inte utrett att grannars och närboendes rätt till domstolsprövning är tillgodosedd.”
Regeringen gick ändå vidare med planerna och från och med i juli blir det nu alltså möjligt att bygga ett hus på 25 kvadratmeter utan bygglov.
Attefallhusen och de nya reglerna för tillbyggnad
Följande föreslås i framtiden inte behöva bygglov men i vissa fall anmälan:
* Komplementbostad på högst 25 kvadratmeter.
* Huset ska kunna delas upp i t ex 20 kvadratmeter bostad och 5 kvadratmeter förråd på ett annat ställe på tomten.
* Högsta taknockhöjd blir 4 meter.
* Om huset byggs närmare 4,5 meter från tomtgräns förutsätts grannars godkännande.
* Befintligt hus får byggas ut med maximalt 15 kvadratmeter.
* Ett enbostadshus kan inredas med ytterligare en bostadsdel även om det strider mot detaljplansbestämmelser.
* Maximalt två takkupor får byggas till.
Friggeboden
* Den 1 januari 1980 blev det tillåtet att bygga en tio kvadratmeter stor byggnad på sin tomt utan att ansöka om bygglov.
* Friggeboden fick sitt namn av den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP).
* Friggeboden får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter och höjden får vara tre meter upp till taknocken.
* Den 1 januari 2008 utökades det tillåtna måttet för friggebodarna från tio till femton kvadratmeter. (TT)
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.