Ett privat avlopp som inte fungerar kan förstöra dricksvattnet för många i närheten och har stor påverkan på miljön. Tio procent av befolkningen har ett enskilt avlopp och de avloppen förorenar nästan lika mycket som de resterande 90 procenten gör totalt, det vill säga de avlopp som är anslutna till kommunalt vatten.
Det finns närmare 700.000 enskilda avlopp i Sverige. Av dessa är hälften i behov av ordentlig upprustning, enligt statistik från Naturvårdsverket. Och 130.000 stycken är i så dåligt skick att de skickar ut nästintill orenat avloppsvatten i naturen och badvattnet.
– De 130.000 avloppen har enbart en slamavskiljare som skickar ut vattnet rätt ut i sjön. De avloppen har varit olagliga sedan 1969. Konsekvenserna blir dels att vi skickar ut mängder av smittämnen men främst att vi övergöder våra sjöar och hav med fosfor, säger Johan Hedin, medlem i Aktionsgruppen Enskilda avlopp, som driver frågan om att avloppen bör upprustas för att rädda miljön.
Fastighetsägarens ansvar
Ansvaret för de enskilda avloppen ligger hos fastighetsägaren men kommunerna har ett tillsynsansvar. Havs- och vattenmyndigheten rekommenderar att kommunerna åtgärdar fem procent av de undermåliga avloppen varje år, antingen genom att dra in tillstånd och se till att fastighetsägarna själva byter ut avloppet eller ansluta hushållen till kommunalt avlopp. I dag är det få kommuner som klarar den rekommenderade takten på fem procent.
– Enligt enkäter som vi gjort med kommunerna är det en till två procent av de enskilda avloppen som åtgärdas per år, vilket gör att det kommer ta femtio till hundra år innan man har åtgärdat alla de dåliga avloppen, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på Havs- och vattenmyndigheten.
Små resurser
Norrtälje kommun har flest enskilda avlopp i landet, cirka 30.000 stycken. Kommunen är en av många som inte klarar av att hålla den takt som Havs- och vattenmyndigheten vill.
– I nuläget kommer vi inte att nå upp till fem procents åtgärdstakt. Vi är bara tre personer som jobbar med tillsyn och i år kommer vi nog att kunna inspektera omkring femhundra avlopp, säger Daniel Lindgren, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Norrtälje kommun.
Havs- och vattenmyndigheten har efter uppdrag av regeringen lämnat en rapport om hur de enskilda avloppen kan förbättras. I utredningen finns förslag om både skärpt tillsyn från kommunerna och att fastighetsägare med dåliga avlopp ska beläggas med straffavgifter.
Tydligare information behövs
Som lagen ser ut nu kan kommunen dra in tillstånd enligt Miljöbalken om man upptäcker ett för dåligt enskilt avlopp. Men kommunerna har ofta inte möjlighet att undersöka alla.
Hos Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser man att kommunerna behöver få tydligare vägledning från statlig nivå på vilka krav som ställs på avloppen, men främst att det finns tydlig information till de enskilda fastighetsägarna. En åsikt som Daniel Lindgren på Norrtälje kommun delar.
– Från både statlig och kommunal sida kan man jobba mer med information. Vi har som ambition att med god framförhållning komma ut med information om när vi ska komma ut till områden och inspektera, så att fastighetsägare själva kan ställa en diagnos på sitt avlopp och få tid att åtgärda det som behövs.