Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Martin Marmgren och Rissa Seidou jobbar som poliser i området. Foto: Pernilla Edholm/SVT

Rinkebypolisen: “Barnen här socialiseras in i kriminalitet”

Uppdaterad
Publicerad

Trots att polisen genom stora satsningar lyckats gripa och fängsla många gängkriminella så fortsätter det dödliga våldet att skörda offer. Ett av problemen är att det finns gott om unga som står redo att ta över. Många är bara barn när de börjar springa ärenden åt kriminella.
– De anammar den världsbild som kriminella har, säger Rinkebypolisen Martin Marmgren. 

Häkten och anstalter är fulla men det dödliga våldet fortsätter med oförminskad styrka. Enligt rikspolischefen kommer inte polisen klara av att stoppa det om inte samhället lyckas hindra barn och unga att välja kriminalitet. Bara i Region Syd har polisen under Operation Rimfrost identifierat ett åttiotal barn i åldrarna 8-14 år som begår brott. Situationen ser likadan ut i flera utsatta områden.

I Rinkeby, där en blodig gängkonflikt ligger bakom flera av den senaste tidens mord i Stockholm, har poliserna Martin Marmgren och Rissa Seidou haft koll på flera av de inblandade ända sedan de var små. 

– Båda de som dömdes för dubbelmordet i Danmark har ju varit aktivt kriminella sedan de var barn. De är ju exempel på när vi tidigt sett att det inte kommer gå bra, säger Martin Marmgren, chef för polisens ungdomssektion i Västerort. 

Börjar med små tjänster 

Han är noggrann med att påpeka att det huvudsakligen inte sker någon aktiv rekrytering av nya kriminella. Istället socialiseras barn in i kriminalitet. Det är de kriminella som har status i området och processen startar ofta med till synes oskyldiga tjänster. 

– Det kan börja med att man bara hänger med de kriminella, sen köper man någon läsk, sen kanske man ska hålla någon påse som kan innehålla narkotika. Senare ska man hålla vakt för polisen eller så får man gömma ett vapen, säger Rissa Seidou, områdespolis i Rinkeby.  

Därefter är steget inte långt till att börja begå allvarliga brott.  

- De anammar den världsbild och de värderingar som livsstilskriminella har. Det handlar om synen på samhället, synen på polisen, på narkotika och på våld, säger Martin Marmgren.

Vill se stärkt socialtjänstlag

Barn under 15 år är inte straffmyndiga vilket gör att de som begår brott hamnar hos socialtjänsten. Här är det svårt att vidta åtgärder och många som begått grova brott är snabbt tillbaka på gatan.

– Det är som en karusell. Det går bara runt runt och det är en stor frustration, säger Rissa Seidou.

Martin Marmgren fyller i:

– Lagstiftningen måste kunna sätta stopp mycket tidigare och om det kräver en inlåsning då måste vi kunna få det också, säger han.

Fotnot: Polisen Martin Marmgren är också fritidspolitiker och aktiv inom Miljöpartiet. 

Utsatta områden

Visa

Sverige har 61 utsatta områden, av dessa är 23 särskilt utsatta och 6 bedöms som riskområden. Nedan presenteras några socioekonomiska skillnader: 

Utbildning bland vuxna i åldern 20-64 i utsatta områden:

Endast grundskoleutbildning: 25 procent (11 procent i övriga landet) 

Eftergymnasial utbildning: 16 procent (28 procent i övriga landet) 

Andel med gymnasiebehörighet: 70 procent (87 procent i övriga landet) 

Andel i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar:

Samtliga utsatta områden: 61,4 procent

Sverige totalt: 79.1 procent

Medianinkomst:

Samtliga utsatta områden: 205 344 kr 

Särskilt utsatta områden: 188 796 kr 

Riskområden: 176 790 kr 

Övriga landet: 320 816 kr 

Hushåll med ekonomiskt bistånd: 

Samtliga utsatta områden 13,3 procent

Särskilt utsatta områden 16,2 procent

Riskområden 16 procent

Övriga landet 3,3 procent

Källa: SCB, Polismyndigheten och rapporten Fakta för förändring

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer