Foto: SVT Design

Bättre resultat för svenska elever i Pisa

Publicerad

Efter chockresultatet i Pisa-mätningen för tre år sedan kom i dag ett glädjebesked. Svenska elevers resultat har förbättrats och är tillbaka på samma nivå som 2009.

För tre år sen försattes Sverige i chock. Svenska elevers resultat i Pisa sjönk till under snittet jämfört med andra länder inom OECD i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.

Men nu visar den senaste mätningen på en vändning. I matematik har andelen lågpresterande minskat samtidigt som andelen högpresterande blivit något fler och resultatet för Sverige ligger nu runt genomsnittet för länderna inom OECD. I Norden toppar Finland tillsammans med Danmark och därefter följer Norge, Sverige och Island.

– Vi ska vara stolta över vår insats, säger Skolverkets generaldirektör Mikael Halápi.

Även i läsförståelse har resultaten förbättrats och ligger nu över snittet för OECD. Och även här är Finlands resultat bäst i Norden och sedan följt av Norge, Danmark, Sverige och Island.

– Mellan 2009 och 2012 var Sverige det land som tappade mest. Det talades om ”Pisachock”. Nu kan vi se tydliga kunskapsförbättringar. I dag står jag här och pratar om resultatförbättringar. Men det är eleverna som lyft resultaten och bakom dem står lärarna som undervisat dem, säger Mikael Halápi.

Sveriges resultat i Pisa-mätningen sedan år 2000. Foto: SVT Design

Bra på faktakunskaper

Huvudområdet i Pisa 2015 är naturvetenskap. Här är de svenska resultaten något bättre än för tre år sedan, men ökningen är inte statistiskt signifikant. Resultaten i genomsnitt ligger på samma nivå som inom OECD. Andelen lågpresterande elever har dock blivit fler i Sverige och ökat från 16 procent 2006 till 22 procent 2015.

Det område som svenska elever klarar bäst inom naturvetenskapen är faktakunskaper och förmågan att förklara naturvetenskapliga fenomen. Det område svenska elever är sämre på gäller förståelsen för vad naturvetenskap är.

Bäst i naturvetenskap i Norden är också här Finland. Därefter följer Danmark, Norge, Sverige och Island.

Pojkar svagare i läsning

I matematik och naturvetenskap presterar flickor och pojkar mer eller mindre på samma nivå. Inom området läsförståelse är dock skillnaden mellan könen minskat sedan 2012, men fortfarande stor. Nästan var fjärde pojke presterar på den lägsta nivån, medan andelen för flickor bara är hälften stor. Gapet är större än genomsnittet i OECD.

Förra veckan visade en annan internationell skolundersökning, TIMSS, på stigande resultat i matematik och naturvetenskap. De svenska resultaten i Pisa ligger nu ungefär på samma nivå som de gjorde i Pisa-undersökningen 2009. Samtidigt är det långt till de nivåer svenska elever presterade under början av 2000-talet.

Mindre skolk

OECD noterar också att svenska elever fortfarande är dåliga på att passa tider. Varannan elev, 54 procent, uppger att de kommit för sent minst en gång de senaste två veckorna. Å andra sidan: Svenska elever kommer i alla fall till skolan. Endast 9 procent hade skolkat en hel dag de senaste två veckorna. Motsvarande andel i hela OECD är 20 procent.

Pisa 2015 har fokus på naturvetenskap, ett område som tycks motivera eleverna i växande grad. 74 procent av eleverna håller med om att det lönar sig på lång sikt att anstränga sig på NO-lektionerna. I Pisa 2006 år var andelen 62 procent.

Var femte svensk elev ser sig jobba inom det naturvetenskapliga fältet som 30-åringar Tjejer siktar på yrken som läkare, sjuksköterska eller veterinär, medan killarna siktar på ingenjörs- eller IT-yrken. Killarna visar också bättre självförtroende i ämnet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Läget i svenska skolan 2016

Mer i ämnet