Behaglighetsindex – ett sätt att ta tempen på upplevd värme

Uppdaterad
Publicerad

Hur vi upplever temperatur påverkas av två saker: Hur mycket fukt luften innehåller och hur varm den är. Det hela mynnar ut i det metorologiska begreppet behaglighetsindex.

– Behaglighetsindex beräknas genom luftfuktighet och temperatur, det ger ett värde på hur man upplever värmen, säger SVT:s meteorolog Deana Bajic. 

Hög luftfuktighet gör att vi upplever det varmare än vad det är, och det påverkar vår kropp och hur vi svettas.  Ju högre behaglighetsindex, desto mer försiktig bör man vara. De senaste dagarnas väder har generellt varit varmt och torrt, men i mellersta Norrland kan skurar öka behaglighetsindexet.

– I dag till exempel så är det runt 25 grader och molnigt i Norrbotten och delar av Jämtland, vilket ger ett högt behaglighetsindex, säger Deana Bajic.

Risk för överhettning

– Hög luftfuktighet gör att svettdropparna på kroppen avdunstar långsammare och det finns risk för överhettning. När det är torrare och varmare avdunstar svettdropparna snabbare och kroppen kyls av, säger Deana Bajic.

När behaglighetsindex går över till mörkorange på indexets färgskala bör man därför undvika tungt kroppsarbete, och det kan även orsaka problem för människor med lungsjukdomar som kan få problem med andningen. Men hur man upplever behaglighetsindex är också individuellt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.