Det är inte så att behovet av människan försvinner fullständigt, säger Peter Sarlin, professor vid Hankens handelshögskola i Helsingfors och grundare av AI-bolaget Silo AI. Foto: Marco Nilson

”Behovet av människan försvinner inte fullständigt”

Uppdaterad
Publicerad

Under onsdagen presenterade EU-kommissionen en strategi för artificiell intelligens, teknologin som väcker både hopp och oro kring hur det kan användas i vardagen.

– Det är en ganska missförstådd teknologi. AI handlar inte om humanoid-robotar som springer på gatan, säger Peter Sarlin, professor vid Hankens handelshögskola i Helsingfors och grundare av AI-bolaget Silo AI.

Det är långt till nivån av ”super-intelligens” när AI kan tänka själv och möta nya problem på ett kreativt sätt, menar han. Idag handlar det om en snäv användning där människor måste mata AI:t med rätt data för att det ska kunna lära sig att skilja en katt från en hund. Eller identifiera en person på bild. Men artificiell intelligens väcker redan farhågor kring tillämpningen.

– Man kan göra skada med algoritmer om de används på ett oetiskt sätt, konstaterar Sarlin.

Människans arbetsuppgifter förändras

Debatten om AI har mycket handlat om vilka jobb som kommer försvinna när allt fler företag automatiserar produktionen med hjälp av teknologin. Peter Sarlin ger ett typiskt exempel på det.

– I många fabriker är det fortfarande ganska många människor som sitter bakom en skärm eller står vid löpande bandet och övervakar kvaliteten på det som produceras, det här är något som maskiner oftast kan göra lika bra eller bättre.

Men han tror inte AI-robotarna kommer ta över helt på sådana arbetsplatser.

– Det är inte så att behovet av människan försvinner fullständigt. Men människans arbetsuppgifter förändras. Det är inget nytt när det kommer till teknologivågor.

Möjliggör ansiktsigenkänning

Farhågorna handlar också om den personliga integriteten. Artificiell intelligens möjliggör bland annat ansiktsigenkänning, som används för alltifrån att låsa upp telefonen eller betala med ansiktet, till att identifiera misstänka brottslingar på övervakningskameror och jaga dissidenter i auktoritära regimer.

Nyligen avslöjade New York Times hur ett litet amerikanskt bolag, Clearview AI, dammsugit nätet på tre miljarder bilder som tagits från sociala medier och används för att exempelvis identifiera vem det är som fastnat på bild av en övervakningskamera.

EU-förslag om gränser för AI

Var går gränsen då man inkräktar för mycket på den personliga integriteten? EU-kommissionen presenterade under onsdagen en så kallad ”vitbok” med förslag på hur man bäst ska nyttja och sätta gränser för användandet av artificiell intelligens, så att myndigheter och företag som idag är väldigt ivriga att tillämpa det får ramar att hålla sig inom.

Skeptisk mot skräckscenario

Peter Sarlin, vars firma jobbar åt företag som vill använda AI i sin verksamhet, tycker dock att man ska akta sig för att måla upp något skräckscenario.

– Så länge vi garanterar att vi vet vad vi gör, vilken data vi matar in, vi vet hurdana algoritmer vi bygger, och vi vet hur de till slut ska användas, då tror jag allt är okej.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.