Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med ner i bergrummet – här byggs gigantiskt varmvattenlager

Bergrum i Västerås ska förvandlas till “termos”

Uppdaterad
Publicerad

Västerås behöver mer el.

Därför byggs ett gigantiskt varmvattenlager i ett bergrum som varit beredskapslager för olja.

– Det här är ett billigt sätt att förbättra elsystemet, säger Mälarenergis vice vd Magnus Eriksson.

I Västerås skapar man mer el utan nya kraftverk.

Med hjälp av en ackumulatortank – en slags termos – ska kraftvärmeverket kunna producera mer el – särskilt kalla dagar.

Bergrummet är ett gammalt beredskapslager för olja, som inte har använts sen 80-talet. Nu renas det för att kunna lagra varmvatten. Vi ser en fjärrstyrdflotte suga upp tjock svart olja.

– Under vattenytan vi ser är det 20 meter djupt, här skall vi lagra energi från varmare dagar för att använda kallare dagar, säger Mälarenergis vice vd Magnus Eriksson.

Lagrar 300 000 kubikmeter vatten

Kraftvärmeverket kan göra både fjärrvärme och el samtidigt. Och man kan reglera proportionerna. Men när det bli minusgrader tvingas man minska andelen el för att klara värmen – eller stoppa all elproduktion.

– Vid minus 20 grader slutar vi helt med el idag, trots att det är just då elen behövs som bäst, säger Magnus Eriksson.

Med “termosen” kan man lagra 300 000 kubikmeter varmt vatten – det motsvarar halva Globen. När det sen blir extra kallt, använder man varmvattnet från termosen till fjärrvärmenätet – och då kan kraftverket producera maximalt med el, när elen behövs som bäst. 155 MW kan man leverera som mest – det motsvarar effekten från 200 vindkraftverk en normalblåsig dag.

”Får elen mitt i stan”

Bergrummet kostar cirka 100 miljoner att bygga om, något man tror kommer betala sig ganska snabbt. Mälarenergi gör det för att säkra eltillgången lokalt. Men det ger också Sverige mer elproduktion i södra Sverige, och bättre möjlighet att parera vindkraften när det inte blåser.

– Och man får elen precis mitt i stan där den behövs utan nya ledningar, säger Magnus Eriksson.

Idag skulle varken nya kärnkraftverk eller vindkraftverk hjälpa Västerås, eftersom det är elkablar in i stan som är flaskhalsen.

Den mest belastade timmen 2020 användes bara 32 procent av kraftvärmeverkens elproduktion, enligt Svenska kraftnät. Här finns stor potential. Vässar man systemet kan man frigöra elproduktion som motsvarar två kärnkraftsreaktorer, menar energiföretagen.

– Det är 100 gånger billigare att lagra varmvatten än att lagra el. Och att bygga fler termostankar är ett snabbare och mer prisvärt sätt att få mer elproduktion än att till exempel bygga nya kärnkraftverk, säger Lina Enskog Broman fjärrvärmeansvarig på branschorganisationen energiföretagen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer