Birka på ön Björkö i Mälaren var en av de viktigaste handelsplatserna i Skandinavien under vikingatiden. Den anlades på 700-talet och blev en betydelsefull internationell hamn för besökare från när och fjärran. Storhetstiden inföll under 800- och 900-talen.

-Birka var en unik plats, inte typisk för sin tid egentligen utan mer som vi tänker oss en storstad idag, säger Charlotte Hedenstierna-Jonsson som är arkeolog och Birkaforskare. En smältdegel där människor från olika delar av världen med olika religioner och språk möttes och levde.

Birkaflickan levde där i mitten av 900-talet kan mycket väl ha haft sina rötter någonannanstans än i Mälardalen enligt Charlotte Hedenstierna- Jonsson

-Antagligen hade hon det och ett område man kan tänka sig är till exempel norra Tyskland.

Välbärgad familj

Men Birkaflickans exakta ursprung och identitet har inte kunnat klarläggas. Det man vet om henne är att hon bara blev fem, kanske sex, år gammal och förmodligen tillhörde en betydelsefull eller välbärgad familj. Hennes ålder har man tagit reda på genom att analysera hennes tänder. Antagandet om hennes familjetillhörighet genom sättet hon begravdes på.

-Trots att hon är ett barn har hon fått en ståtlig begravning och begravts på den finaste gravplatsen på Birka. Det vanligaste under vikingatiden var att de döda brändes och lades i en hög men Birkaflickan fick en kistbegravning. Det tyder på att hon var en riktigt viktig person.

De gåvor Birkaflickan fick med sig i graven skvallrar också om att hon kom från en familj som hade det gott ställt. En vacker brosch och pärlor som troligen varit ett flerradigt halsband. Gravgåvorna är också den främsta indikationen på att Birkaflickan verkligen var en flicka.

Förutom smyckena fick hon också med sig en liten ask för synålar och en liten kniv i graven. Synålarna och kniven berättar också om att hon, trots att hon bara var fem-sex år, var på väg in i vuxenvärlden och inte längre räknades som ett riktigt litet barn.

Varför Birkaflickan dog så ung, och av vad, vet man inte. Det finns inga synliga skador eller deformationer på skelettet som skulle kunna tyda på någon sjukdom som gett spår på skelettet. Hon kan ha dött av en svår förkylning eller lunginflammation. Många sjukdomar som inte är dödliga i dag var det med all säkerhet på Vikingatiden. En annan dödsorsak man kan tänka sig är drunkning.

Unikt fynd

Birkaflickans grav upptäcktes i slutet av 1800-talet mer än tusen år efter hennes död. Ett unikt fynd, inte minst för att hennes kvarlevor var så välbevarade. Förutom skallen som krossats, sannolikt på grund av att kistlocket rasat in, var skelettet intakt. Något mycket ovanligt eftersom barns skelett är skörare än vuxnas och Birkas jord direkt ogynnsam för bevarande av benmaterial.

Istället för att gräva fram skelettet ur jorden fraktades hela graven till Historiska museet i Stockholm där Birkaflickan förvarats sen dess. Det vill säga i över hundra år, praktiskt taget orörd, fram tills i augusti i år då projektet Birkaflickan tog sin början.

Genom projektet, som förutom rekonstruktionen av hennes huvud, även omfattar en isotopanalys av hennes skelett hoppas man kunna få veta mer om hur hon och hennes samtida levde. När man mäter isotoper i benmaterial och tänder kan man få reda på var maten som en person ätit kommer ifrån genom att jämföra med analyser av grundvatten i olika områden. Det kan kanske ge oss mer kunskap om Birkaflickans ursprung.

-Genom projektet kommer vi att få mer kunskap om Birka hur människorna hade det där under vikingatiden. Birkaflickan blir som ett litet fönster in i vikingatiden. En nyckel! Säger forskaren och Birkaexperten Charlotte Hedenstierna-Jonson.

Sofia Bering

sofia.bering@svt.se