Sverige är det land i världen som ger näst störst andel av sin bruttonationalinkomst, BNI, till bistånd och Ukraina är i dag det land som Sverige ger mest till.

Det ökade stödet till Ukraina började redan med den förra regeringen och nuvarande regering har fortsatt på samma spår. De har även slopat målet om att en procent av BNI ska gå till bistånd. Någonting som människorättsorganisationer är skarpt kritiska till.

– Vi flyttar pengar från människor som lever i extrem fattigdom och förtryck till Ukraina. Sedan ska vi självklart stå med Ukraina, men det hade varit mycket bättre att behålla enprocentsmålet, säger Mattias Brunander, generaldirektör på Diakonia.

Ministern: Självklart bryr vi oss

Mattias Brunander menar att förändringen signalerar ett oansvar och att Sverige inte bryr sig om människor i övriga länder där det råder humanitär kris. Den bilden delar inte biståndsministern.

– Sverige är en väldigt generös biståndsgivare. Vi har ökat stödet till kvinnor i krigets Ukraina, vi har ökat biståndet till Turkiet för att gräva fram människor ur rasmassorna och vi har också ökat det globala stödet till människorättsförsvarare och demokratikämpar, säger Johan Forsell i Agenda.

V: ”Blir inte mer effektivt av nedskärningar”

Johan Forssell (M) säger att man inte bara kan titta på hur mycket pengar som läggs, utan också behöver se till resultaten. Han säger att regeringen därför vidtar åtgärder för att göra biståndet mer effektivt, modernt och transparent.

Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve är av en annan åsikt och säger att det är ett misstag att lämna enprocentsmålet och att ett högt bistånd är viktigare än någonsin med tanke på världsläget.

– Att påstå att biståndet blir mer effektivt bara för att man skär bort det tycker jag är väldigt märkligt. Verksamheter brukar inte bli mer effektiva när de får mindre pengar, säger Lotta Johnsson Fornarve (V) i Agenda.