Filip Ejmunds har hård konkurrens som yrkesmusiker. Här ska han snart in på provspelning på Radiosymfonikerna i Stockholm. Foto: Michael Jansson/SVT

Yrkesmusiker skriker efter jobb

Publicerad

Det utbildas fler operasångare än vad det finns arbeten till. Konkurrensen om jobben är hård och många som är utbildade på statliga högskolor i Sverige går arbetslösa.

Det utlystes ett vikariat hos Radiosymfonikerna i Stockholm: en trumpetare behövdes.

Det kom bortåt 50 sökande, av vilka ungefär hälften från andra länder. Efter två dagar med mycket nervositet, svett och vånda för de sökande, hade alla utom fyra sållats bort.

Vardag för människor som valt att bli yrkesmusiker inom klassisk musik. ”Det är inget vanligt jobb. Det är ett kall, något man bara måste göra”, säger en operaveteran.

– Inför provspelningen är det helt förfärligt. Man vet att man ska bli bedömd, hela ens musikförmåga, på några få minuter. Man svettas och saliverar som en tokig, säger Martin Re, en av de förhoppningsfulla vid provspelningen.

Få arbeten för yrkesmusiker

Färsk statistik från Arbetsförmedlingen visar en svagt förbättrad arbetsmarknad för människor inom kultur och media. Men för yrkesmusiker är det fortsatt kärvt.

Det är mycket svårt att slå fast hur många yrkesmusiker som spelar eller sjunger klassiskt som är arbetslösa. Arbetsförmedlingen har en notering på 125 anmälda sådana i somras. Men den siffran är mycket lägre än för tjugo år sedan, och vad som har hänt är att yrkesmusikerna inte går till Arbetsförmedlingen. ”Så fort man börjar tjäna lite pengar blir man egenföretagare med F-skattesedel”, konstaterar flera personer SVT pratat med.

Fackförbundet SYMF har inte heller tillförlitlig statistik. Att vara frilans kan vara ett tecken på att man inte har jobb, men ”frilansarna har inte råd med fackförbundsavgiften”, som folk i branschen säger till SVT.

Dessutom är titeln musiker också något som hänger på hur personen definierar sig själv. En musiklärare som också spelar betraktas oftast som lärare, inte musiker.

Även färre kyrkojobb

Magnus Kyhle har varit operasångare i över 30 år, nu är han formellt pensionerad från Kungliga Operan. Han beskriver utvecklingen så här:

– När jag började jobba professionellt var vi omkring 50 tillsvidareanställda solister. Operakören bestod av drygt 70 personer. Idag finns det knappt 20 tillsvidareanställda solister. Kören har krympt till 50 personer. Och när jag var ung fanns kamrater som kunde försörja sig och sin familj på små konserter och i kyrkan. Det går inte längre, säger han.

Svenska kyrkan har länge varit en möjlig arbetsplats för sångare och instrumentalister. Men det har också minskat, generellt, säger både Kyhle och andra. Ont om pengar och mer av annan musik än just klassiskt är två förklaringar.

Ökat antal studieplatser

Samtidigt som arbetsmarknaden krympt visar statistik att antalet personer som utbildas till musiker vid högskolor och universitet har ökat, sett över längre tid. Till detta kommer en utveckling där allt fler utländska sökande är intresserade av tjänster eller vikariat i Sverige. Alla SVT talar med säger samma sak: ”De är ofta bättre än sina svenska kolleger”.

”Vad tjänar det till att utbilda så här mycket folk till så få jobb i Sverige?” är frågan som uppstår när man ser utvecklingen. Människor som vill musicera, som vet att de kan, och som kanske tar dyra studielån.

– Det finns så klart en övre gräns för hur många vi kan utbilda inom de konstnärliga utbildningarna i Sverige. Men ansvaret för hur många utbildningsplatser det ska vara, och innehåll, ligger hos högskolor och universitet. Det är de som avgör hur många platser vi har. Det ska motsvara arbetsmarknadens efterfrågan men också studenternas, säger ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S).

LÄS MER: Kritik mot svensk musikutbildning

Och hon tror inte på något slags statligt ingripande för att reglera detta. Det är bristyrkena som står i fokus, vård- och lärarutbildningarna. Och hon tycker att det är viktigt att en konstnärlig utbildning förbereder för en arbetsmarknad där personen kanske måste vara egen företagare.

– Jag tror inte på en modell där vi från statens håll bestämmer exakt hur många som utbildas. Det ligger i institutionernas ansvar att kunna göra de bedömningarna. Och så har den enskilda individen ett eget ansvar för vad man ser som rimligt för sin framtid, säger hon.

Snickare istället för trumpetare

Tillbaka till provspelningen på Radiosymfonikerna i Stockholm och frågan ”vad gör du om den musikerkarriär du vill ha inte blir av”?

LÄS MER: Hon hoppas på musikerjobb i Värmland

– Om det inte skulle fungera då tror jag att jag ska bli snickare, säger Martin Re. Det är ungefär samma detaljfokus, men man ser resultat direkt...

Hur gick det för de provspelande inför juryn från Radiosymfonikerna? Ingen av de sökande fick vikariatet, den här gången.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer