Bukfetma ökar risken för demens

Uppdaterad
Publicerad

Personer som inte håller midjemåttet i schack när de är i 40-årsåldern löper ökad risk att drabbas av demens senare i livet.

Det visar en amerikansk studie som publiceras i tidskriften Neurology. 6.583 friska personer fick sina magar mätta när de var 40-45 år. 36 år senare hade 16 procent av dem demens.

De som var feta eller överviktiga utan att ha fettet koncentrerat till buken löpte 80 proc ökad risk att drabbas. För dem med bukfetma var risken 230 proc högre än normalt och för dem med både övervikt och bukfetma 360 proc.

– Resultaten antyder att bukfetma har en farlig inverkan på hjärnan långt innan symtomen på demens visar sig, säger forskaren Rachel Whitmer.

Överflödskilon i allmänhet och de kring midjan i synnerhet ökar risken för en rad sjukdomar, bland dem hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer. Även demens kan nu läggas till den listan.

Påverkar hormoner och immunsystem

Mekanismerna bakom det hela är inte klara, men det är känt sedan tidigare att extrafett runt midjan och inne bland organen i bukhålan påverkar både hormoner och immunsystem i kroppen, bland annat genom att sätta igång inflammatoriska processer.

Möjligen kan detta driva på utvecklingen mot demens, eller rent av utlösa sjukdomen, men mer forskning behövs innan frågetecknen kan rätas ut.

Det kan också vara så att en eller flera gemensamma underliggande faktorer står för både bukfetman och demensen. Brist på motion, stress, felaktig kost eller gener, exempelvis.

Varningssignal

Whitmer och hennes forskarkollegor – bland dem docent Deborah Gustafson vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet – drar ändå slutsatsen att ett för generöst midjemått hos medelålders personer kan ses som en varningssignal för kommande demenssjukdom.

Demenssjukdomar är kroniska, obotliga tillstånd som påverkar livet för både drabbade och deras anhöriga. Cirka 142.200 svenskar beräknas vara drabbade och antalet kommer att öka i takt med att de äldre ökar i antal.

Fakta: Rekommenderade midjemått

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att midjemåttet hålls inom vissa gränser, oberoende av personens längd, höftmått och vikt. Detta för att förebygga i första hand hjärt-kärlsjukdom.

Midjemåttet kan mätas med ett vanligt måttband. Man ska mäta ungefär i navelhöjd. Det är viktigt att inte dra in magen, utan slappna av och mäta efter en normal utandning.

Kvinnor:

Under 80 centimeter = Bra.

80-88 centimeter = Se upp, öka inte i vikt.

Över 88 centimeter = Hälsorisk, gå ned i vikt.

Män:

Under 94 centimeter = Bra.

94-102 centimeter = Se upp, öka inte i vikt.

Över 102 centimeter = Hälsorisk, gå ned i vikt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.