För Cilla Holm började barnlängtan egentligen för runt sex år sedan. Foto: Hannah Hedin.

Cilla åkte till Ryssland för att bli gravid – efter tio misslyckade försök

Uppdaterad
Publicerad

Tid, energi och nära en halv miljon kronor. För Cilla Holm, 42, har vägen till att skaffa barn varit lång och svår. Efter tio försök med IVF och insemination lyckades hon till slut att bli gravid genom att få en donation av både ägg och spermier i S:t Petersburg – en behandling som nu föreslås bli laglig i Sverige.

För Cilla Holm började barnlängtan egentligen för runt sex år sedan. Eftersom hon inte var i en relation med någon som också ville ha barn så började hon ställa in sig på att skaffa barn på egen hand. Efter flera års betänketid kände hon sig redo och åkte till Köpenhamn för att göra en insemination, eftersom hon som ensamstående då inte kunde få det i Sverige.

– Jag var ganska okunnig och tänkte att jag kanske skulle behöva göra två försök. Jag hade budgeterat med 50.000 kronor och tyckte jag hade tagit i.

Men det kostade betydligt mer än så, både i tid och pengar. Totalt har nu hennes elva försök med IVF och insemination kostat cirka 450.000 kronor.

– Och då handlar det bara om utgifterna, inte förlorad arbetsinkomst. Min ekonomi är körd i botten. Jag kommer att gå in i föräldraskapet med betydligt sämre förutsättningar än jag hade tänkt mig. Ändå förstår jag ju att det är en lyx att ens ha haft möjligheten att lägga de här pengarna på att försöka bli gravid.

Fick hjälp i Ryssland

När hon efter tio resor till Danmark fortfarande inte blivit gravid så hittade hon lösningen i ryska S:t Petersburg.

Där kunde hon få ett befruktat ägg insatt, med både donerade ägg och spermier. Därmed finns ingen genetisk koppling mellan henne och barnet.

– Jag blir ju biologisk mamma till barnet, eftersom jag bär och föder det, men är inte genetisk mamma, säger Cilla Holm.

I dag är det inte lagligt med så kallad dubbeldonation i Sverige men enligt ett nytt förslag från regeringen ska det ändras.

– Det är fantastiskt och borde kommit för länge sen. Behoven av familjebildning utanför kärnfamiljen har funnits länge, lagstiftningen har hamnat långt efter.

Hur tänker du kring att du inte har någon genetisk koppling till barnet?

– Jag har legat sömnlös i ett år över just det. Men nu tänker jag inte så mycket på det. Jag lutar mig mot att jag generellt tycker att miljö är viktigare än arv. Jag är inte orolig för barnets skull, jag vet att mitt barn kommer att få all kärlek det behöver.

”Samhället får betala för en brist i utbildningen”

När SVT Nyheter pratar med Cilla Holm har hon precis berättat att hon är gravid i podden ”Jag vill ha barn” som hon har tillsammans med journalisten Annika Leone. Hon påpekar att det ännu är väldigt tidigt i graviditeten och att mycket kan hända, men att hon är väldigt glad och känner stort stöd från dem som följer podden.

– Mejlen bara väller in nu, det är verkligen ett fantastiskt stöd. Och vi känner att vi behövs, det är så många som är ensamma med sin barnlängtan.

Hon tycker att det behövs betydligt mer utbildning om kvinnokroppen och om infertilitet.

– Om folk förstod hur fertilitet funkar så skulle vi inte alls ha samma problem med det här. Samhället får betala för en brist i utbildningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.