Coronakommissionens kritik: Regeringen för beroende av FHM

Uppdaterad 25 februari 2022

Publicerad 25 februari 2022

Sveriges vägval i början av pandemin var i grunden rätt – men åtgärderna för få och för sena. Det anser Coronakommissionen, som på fredagen släppte sin slutrapport.

– Pandemin är inte över och därför är detta ett deltidsbokslut, säger kommissionens ordförande Mats Melin.

När pandemin slog till 2020 borde Sverige enligt Coronakommissionen ha infört mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder, och regeringen borde ha tagit ledningen i alla delar av pandemihanteringen. Anvisningar om munskydd borde ha getts så snart det fanns tillgång till munskydd, enligt kommissionens slutrapport.

Fler insatser för att försöka bromsa den allmänna smittspridningen skulle ha skyddat äldre och riskgrupper och skapat mer tid för överblick och analys, skriver man också.

Coronapandemin

– Sverige hade periodvis bland de högsta dödstalen i Europa våren 2020 men sett till hela pandemin är Sverige ett av de länder som har haft lägst överdödlighet, säger kommissionens ordförande Mats Melin.

Blev beroende av FHM

Enligt slutrapporten blev regeringen alltför beroende av Folkhälsomyndighetens bedömningar, som man menar vilar på en enda person, myndighetens chef. Regeringen har enligt kommissionen också varit för okritisk till FHM och man borde i stället ha lyssnat på fler experter utanför myndigheten.

– Vi anser att 2020 års regering och förre statsministern Stefan Löfven bär ett ansvar för att långt fram i pandemin i huvudsak okritiskt ha godtagit Folkhälsomyndighetens bedömningar och för att inte ha gett direktiv till myndigheten att korrigera den inslagna kursen, säger Mats Melin.

Rätt ekonomiska satsningar

Sveriges val i den ekonomiska krishanteringen, där det kom snabba och kraftfulla satsningar inom penningpolitiken och finanspolitiken, var enligt kommissionen en bra strategi. Att snabbhet i det läget gick före träffsäkerhet var en riktig strategi, skriver man i slutrapporten.

Vill se utredning om krishantering

Kommissionens viktigaste slutsatser inför framtiden är att Sveriges förmåga att hantera kriser och beredskapen måste stärkas väsentligt inför nästa kris. Det handlar bland annat om den materiella, organisatoriska rättsliga beredskapen. En instans för en tydlig nationell krisledning bör inrättas direkt under regeringen, enligt kommissionen, som också vill se en parlamentarisk utredning om organisationen av krishantering.

Man pekar också på att regeringskansliets dokumentation av sin krishantering måste bli betydligt bättre och att det internationella samarbetet kring smittskydd måste bli bättre.

Hör mer i klippet ovan om Coronakommissionens slutsatser

Slutrapportens kritik i korthet

Alltför beroende av FHM

Regeringen blev för beroende av Folkhälsomyndigheten och alltför okritiska till myndigheternas bedömningar.

”Ansvaret för myndighetens bedömningar vila ytterst på en enda person, myndighetens chef. Det är inte en tillräckligt bra ordning för beslut under en allvarlig samhällskris”, skriver kommissionen.

Folkhälsomyndigheten borde ha kommunicerat sina råd och rekommendationer som tydliga förhållningsregler.

Borde införts karantän för sportlovsresenärer

Svenskar som kom tillbaka från sportlovsresor i Italien efter vecka 9 2020 borde ha uppmanats att sitta i hemkarantän i minst sju dagar och de som vid hemkomst eller under kommande sju dagar utvecklade symtom borde ha fått tydliga råd om att testa sig.

Hade velat se tidigare nedstängning

Kommissionen menar att fler verksamheter borde ha stängts tidigt i pandemin. Redan i mitten av mars 2020 menar man att köpcentrum, restauranger, kultur- och idrottsevenemang, frisörsalonger, simhallar och liknande borde ha stängts.

Kommissionen anser också att det är anmärkningsvärt att det dröjde till den 29 mars 2020 innan gränsen för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar sänktes till 50 personer.