1. Åtgärder tog för lång tid
Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet, skriver kommissionen. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet.
2. Frivillighet framför ingripande
Det svenska vägvalet har betonat smittskyddsåtgärder som bygger på frivillighet och personligt ansvar, snarare än mer ingripande åtgärder, konstaterar kommissionen.
Många andra länder använde större mått av nedstängningar eller andra ingripande regleringar. Huruvida det svenska vägvalet var rimligt eller om det hade varit bättre att vidta andra typer av åtgärder för att begränsa spridningen av viruset uttalar sig dock inte kommissionen om i denna delrapport utan återkommer med det i slutbetänkandet.
3. Sveriges beredskap var inte god
Den svenska pandemiberedskapen var undermålig, skriver Coronakommissionen. Bland annat tar man upp bristen på skyddsutrustning. Sveriges beredskapslager hade under flera år monterats ner och var vid utbrottet i princip obefintligt. I stället byggde inköpen av skyddsutrustning nästan överallt på konceptet ”just in time”, dvs. att aktörer strävar efter att ha så små och effektiva lager som möjligt. Av dessa skäl blev bristen på skyddsutrustning under pandemins första våg våren 2020 så akut att personalen – framför allt inom kommunerna – tidvis var tvungen att arbeta utan adekvat utrustning.
4. Otillräcklig smittskyddslag
Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott, skriver kommissionen. Den tillfälliga ändringen i smittskyddslagen, som gav regeringen långtgående befogenheter att stänga ned verksamheter, borde ha kommit på plats betydligt tidigare, menar kommissionen. Detsamma gäller arbetet med den tillfälliga pandemilagen.
”Det borde redan under den första vågen stått klart att smittskyddslagens verktyg var otillräckliga”.
5. Oklart ansvar
Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet, skriver kommissionen.
6. Vården ställde om snabbt
Hälso- och sjukvården har med kort varsel kunnat ställa om och skala upp vården av sjuka i covid-19. Det är i stor utsträckning personalens förtjänst. Omställningen har skett till priset av en extrem belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver, skriver kommissionen.
7. Brist på data
Det finns på flera områden en besvärande brist på data som gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott utvärdera pandemihanteringen i efterhand.