En konstapel bevakar en affär på Götgatan i Stockholm som fått fönstret krossat och varor skadade. Foto: TT/Svenska DagbladetVisa alla (3)
Visa alla (3)

Dagen då Sovjet bombade Sverige

Publicerad

En klar och kall tisdagskväll i februari för 70 år sedan, den 22 februari 1944, bombade Sovjetunionen Stockholm, Strängnäs och Södertälje. Fyra personer skadades, men ingen dödades. Men vad som var orsaken till attacken är ett mysterium än i dag.

Vintern 1944 är kriget inne på sitt femte år. Det har gått ett år sedan en tysk armé kapitulerade vid Stalingrad. Den sovjetiska Röda armén har passerat Polens gräns och axelmakterna är tvingade att retirera både på östfronten och i södra Italien. Men striderna är hårda, blodiga och dessutom pågår det nazistiska folkmordet på judar och flera andra folkgrupper.

Lugnet före bomben

Men i Sverige råder en sorts vardag.

På bio visas Gasljus med Ingrid Bergman. Kungen, Gustaf V, går på Dramaten och ser Köpmannen i Venedig. Ett kilo kupongfri kanin kostar 2:80 kronor, stångkorv 1:90.

Då, den 22 februari strax före klockan nio på kvällen, släpper – ska det visa sig – sovjetiskt bombflyg ett 30-tal bomber över Stockholm, Strängnäs, Södertälje och Stockholms norra skärgård. Som ett mirakel blir bara fyra personer skadade, men den materiella förödelsen är stor, framför allt på Södermalm i Stockholm där fyra bomber föll nära Skanstull.

Servitris och målare skadade

Två personer skadades i Stockholm. Den ena var (som man på tidens vis i tidningarna presenterar med namn och titel) servitrisen Sigrid Larsson som fick ”ryggen uppsliten av glasskärvor” och måleriarbetaren Axel Torvald Hansson som ”kastades i gatan som en papperslapp av det enorma lufttrycket” och bröt axeln och fick en ”nervchock”. I Strängnäs föll nio bomber i närheten av regementet. Två värnpliktiga träffades av splitter och skadades lindrigt.

Men vad var det då som hade hänt? Och varför?

Redan i rubrikerna dagen efter slogs fast att det rört sig om ryska bomber. Skärvor med kyrilliska bokstäver hittades både på Södermalm och i Strängnäs. Ögonvittnen hade sett plan komma på hög höjd från öster.

Sovjet dementerade

Den svenska ambassaden i Moskva överlämnade en protest, men de Sovjetiska myndigheterna dementerade all inblandning. Den officiella svenska förklaringen blev att bombfällningen skett av misstag.

I den samtida pressen ifrågasattes inte den sanningen. Men långt senare har en kittlande alternativ teori presenterats.

Sovjetisk spion frigavs

I slutet av 1942 dömdes en sovjetisk spion, Vasilij Sidorenko, till tio års straffarbete på Långholmen. Sovjet krävde vid upprepade tillfällen i skarpa ordalag att Sidorenko skulle släppas.

I början av december 1943 skickades ett hemligt meddelande (som dechiffrerats långt senare) från den sovjetiska ambassaden i Stockholm till Moskva om att Sidorenko skulle släppas inom ”tre till fyra veckor”, men ett antal myndighetsinstanser avstyrkte och frisläppandet dröjde.

Då inträffade bombningarna den 22 februari. Tre dagar senare ansåg regeringen att Sidorenkos ”psykiska tillstånd” motiverade en benådning. Dagen efter lämnade han Sverige med kurirflyg.

Notoriskt odugligt

Men Tommy Åkesson, huvudsekreterare i Försvarsberedningen, har forskat om bombningen och anser att händelserna bara råkar sammanfalla i tiden. Enligt Åkesson berodde bombningen på det sovjetiska bombflygets notoriskt odugliga precision.

Bombföretaget var egentligen riktat mot Åbo i syfte att försöka tvinga Finland att överge samarbetet med Tyskland. Men av de 220 bombplan som lyfte från sovjetiska baser nådde endast ett hundratal fram och bara en handfull bomber fälldes i själva Åbo. Hela formationer hade tappat orienteringen och irrade omkring över sydvästra Finland och i förvirringen ska Stockholm och Strängnäs ha drabbats.

Tidningscitat

Visa
  • ”Tusentals fönsterrutor krossades i området kring Eriksdal på Söder, och många familjer ha fått utrymma sina lägenheter, medan andra nödtorftigt lappat ihop fönstren med mörkläggningspapper”.

Svenska Dagbladet, 23 februari 1944.

  • ”Träd knäcktes som stickor, Eriksdalsteatern en grop”

Rubrik i Stockholms-Tidningen, 23 februari 1944.

  • ”Vid 20-tiden hördes tre kraftiga detonationer, meddelar lotsarna i Furusund. Det lät ungefär som minexplosioner, och husen skakade”.

Svenska Dagbladet, 23 februari 1944.

  • ”Det betecknas som ett rent underverk att inte större människoskador uppstod än de två som fick skador på sina ben. Inne på kasernen regnade det glasskärvor, stenar och splitter över mannarna i deras sängar. det är förunderligt att ingen fick skärsår i ansiktet av de otaliga glasskärvorna från hundratals söndersprängda fönsterrutor”.

Dagens Nyheter den 24 februari 1944 om bombeffekterna i Strängnäs.

  • ”Den vanliga dementien”

Svenska Dagbladets rubrik om Sovjetunionens officiella förnekande av bombningen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer