Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Haverikommissionen, anser att man måste få tillgång till den bästa informationen och det får man på plats. Foto: SVT

Därför vill haverikommissionen dyka vid Estonia: ”Större möjligheter idag än 1994”

Uppdaterad
Publicerad

De tre haverikommissionerna i Sverige, Estland och Finland bekräftar nu att de vill genomföra nya dykningar vid Estonia. Anledningen är avslöjandet om att det finns hål i fartygets skrov.

– Vi vill ta reda på fakta för att undvika onödiga spekulationer, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande i svenska haverikommissionen.

Efter höstens dokumentär om Estonia på Dplay uppdagades att det finns två hål i skrovet på passagerarfärjan M/S Estonia. Kort därefter inleddes ett internationellt myndighetssamarbete mellan Sverige, Estland och Finland.

Haverikommissionerna har bland annat gått igenom råmaterialet från dokumentären och meddelar nu de vill göra egna dykningar.

Estoniakatastrofen

– Modern teknik erbjuder i dag större möjligheter än de som fanns -94. Nya dykningar är en förutsättning för att vi ska kunna komma vidare, säger Jonas Bäckstrand på Statens haverikommission.

Oklar arbetstes

Han vill inte berätta om haverikommissionerna har någon gemensam tes kring hur hålen har uppstått.

– Vi vill inte spekulera i den typen av frågor, säger Jonas Bäckstrand.

Begär lagändring

Innan nya dykningar kan bli aktuella måste regeringen ändra lagstiftningen som förbjuder att gravfriden vid Estonia störs.

Nu ber därför den svenska haverikommissionen regeringen att ändra lagstiftningen.

– Vi begär även att regeringen tittar på den internationella överenskommelsen om gravfrid och tar kontakt med andra länder som ingår i avtalet.

Titta från insidan

Ländernas haverikommissioner vill avbilda hela skrovet för att undersöka om det kan finnas fler skador. Det kan också bli aktuellt att ta metall- och bottenprover för att vidare undersöka skadorna.

– Vi är angelägna om göra nya undersökningar så snart som möjligt, men det är viktigare att det går rätt till och görs noggrant, än att det går fort.

Kan det bli aktuellt att undersöka fartyget från insidan?

– Det är möjligt att vi kan behöva titta på plåten kring hålen från insidan. I övrigt bedömer jag att vi inte kommer behöva gå in, säger Jonas Bäckstrand.

Vad tänker du om att den officiella utredningen från 1997 slog fast att det inte fanns några skador på skrovet?

– Inga kommentarer mer än att fartyget då låg med styrbordssidan nedåt och att de sannolikt inte syntes.

Klockan 14.15 håller inrikesminister Mikael Damberg (S) en presskonferens.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Estoniakatastrofen

Mer i ämnet