Foto: SVT

Nätexpert: ”Darknet snart var mans egendom”

Knark och pedofilporr trängs med visselblåsare, alltsammans på en hemlig del av Internet, dold för den breda allmänheten. Men inte länge till. För snart flyttar även svenssonsurfaren in på Darknet. Det förutspår journalisten och nätexperten Jamie Bartlett.

När termen ”Darknet” dyker upp i media brukar det vara i sammanhang av pedofilnätverk, droghandel, datastölder och annan kriminell verksamhet. Darknet brukar beskrivas som en dold del av Internet där användare med hjälp av speciella webbläsare, som Tor, med hjälp av kryptering kan röra sig fritt och bedriva handel med den virtuella valutan Bitcoin, skyddade från myndigheters insyn.

En sådan webbmiljö, där både sändare och mottagare kan verka ostört, blir naturligtvis attraktiv för allehanda kriminell verksamhet. Men kommersen kring narkotikahandeln uppvisar också karaktäristika som påminner om webbhandel med vanliga lagliga produkter som böcker eller skor.

Kommersen öppnar upp

Webbsidorna är prydliga och lätta att handla på. Den som skriver till webbhandlaren med frågor om produkterna får ett artigt svar. De nationalekonomiska principerna finns alla där: marknaden – och till syvende och sist efterfrågan – styr över pris och kvalitet och handlarna är generösa med villkoren.

För den som oroar sig för arbetsrättsliga villkor inom narkotikaindustrin finns också handlare som erbjuder rättvisemärkt ekologiskt kokain – kokain som enligt utsago inte passerat colombianska narkotikakungars blodbestänkta händer, utan som framställts av bönder i Guatemala. 20 procent av köpesumman utlovas också gå tillbaka till lokala utbildningsprogram.

2010-talet är Darknets epok

All denna kommers – med moderna webbutiker och kundvård – är en häpnadsväckande bedrift. Det menar journalisten Jamie Bartlett som i en bok nu aktuell på svenska driver tesen att Darknet hållet på att bli mer besökt av vanliga människor.

Internet har ömsatt skinn många gånger, menar han. Webben grundades på 70-talet som ett militärprojekt, ändrade under 80-talet skepnad till ett nätverk för akademiker, togs under 90-talet över av kommersiella företag och invaderades under 2000-talet av sociala medier.

Så 2010 innebär övergången till Darknet?

– Ja, det är här det börjar. Vi går redan igenom ett sådant skifte. Internet har redan förändrats över de senaste tre-fyra åren. Folk använder redan anonymiserande program. Företag gör också om sina appar så att de ska bli anonyma. Man ser redan stora delar av Internet bli ”mörkt”, säger han.

Människor både mer och mindre anonyma

En anledning till detta skifte kan vara att människor och företag blivit allt mer medvetna om myndigheters övervakningsambitioner, men också att fler upplever en ökande rädsla över att bli hackad och bestulen på känslig information.

– Vi har också en intressant situation där folk delar mer och mer information i vissa avseenden, men är väldigt noga med att vara anonyma i andra avseenden. Folk kan vara väldigt publika på Twitter, och vara väldigt anonyma på Darknet. Jag tror vi kommer att få se mer av den fragmentiseringen i framtiden.

Trots att de illegala verksamheterna, däribland droghandel, kan anses vara det mest uppseendeväckande aspekterna med Darknet så menar Jamie Bartlett att det inte är dessa delar som kommer att växa i första hand.

– Droghandeln är helt klart här för att stanna, så länge det finns efterfrågan. Men det är social media och nyhetssajter som kommer att växa, säger han och påpekar att Facebook redan finns på Darknet.

Olagligheter trängs med politisk aktivism

Det krypterade ytorna ger inte bara skydd åt olaglig aktivitet, utan också åt laglig sådan men som av etablissemanget anses omoralisk.

– De lever sida vid sida. Du har visselblåsar-sidor bara några länkar bort från olagliga porrsajter. Folk använder Darknet av samma anledningar. Det kommer inte att förändras, säger han och tillägger att det på grund av dessa finns viss frustration hos användare som nyttjar Darknet för politisk aktivism, samt hos dem som utvecklar Tor-nätverket.

– Det finns en spänning mellan goda och dåliga krafter. Men jag tror att Darknet i slutändan aldrig kommer att användas endast i goda avsikter.

Men om vi nu står inför ett publikt användande av Darknet, hur kommer de krafter – myndigheter och andra – som avser att avlyssna internetanvändares aktiviteter att reagera?

– Om allt fler surfar anonymiserat så tror jag att de måste lägga om sin strategi. Jag tror att de kommer försöka installera spionprogramvara, eller försöka hacka sig in, i människors telefoner och datorer.

Fakta: Darknet

Visa

Kryptering är att dölja information. På internet kan det bland annat göras med hjälp av särskild mjukvara.

”Darknet” är en generell och något flytande term som bland annat används för att beskriva krypterade nätverk på internet, där information skickas och tas emot utan att den eller användarna kan spåras.

Darknet är i sin tur en del av ”deep web”, den enorma och växande delen av internet som inte hittas av sökmotorer, oftast på grund av att informationen ligger i databaser som inte indexeras.

Den som vill surfa krypterat gör så enklast genom att installera krypteringsprogram på sin dator.

Källa: Polisen (TT)

Fakta: Bitcoin

Visa

* En bitcoin, flera bitcoin. Ordet uttalas likadant i singular som plural. Första bokstaven ska vara gemen (liksom i ”internet” eller ”krona”). Vill man däremot referera till det underliggande protokollet (själva systemet) är det mer lämpligt att använda en versal bokstav i början. ”Bitcoin” är alltså ett egennamn som refererar till själva tekniken, ”bitcoin” referar till en enskild enhet av valutan.

* XBT börjar allt mer betraktas som förkortningen för en bitcoins växlingskurs gentemot dollarn, men det talas också om att XBT kan komma att referera till en millibitcoin, alltså 0.001 bitcoin. Den enheten kan också uttalas millibit och motsvarar i dagsläget (den 25 november 2013) ungefär fem kronor. En ”hel” bitcoin motsvarade samtidigt cirka 5.000 kronor.

* Bitcoin betraktas av Finansinspektionen som ett ”betalningsmedel”, inte en valuta, men det spelar mindre roll för användarna som kan betrakta fenomenet som ett finansiellt instrument, som en internationell transaktionsmetod, en handelsvara eller en valuta, exempelvis. Många fler användningsområden för bitcoin finns dock (som aktiebok, villkorat testamente, omröstningar och mycket annat).

* En bitcoin är delbar ner till åtta decimaler (en hundramiljondels av en bitcoin), så man skulle kunna köpa en limpa bröd för 0.003 bitcoin (3 millibit, cirka 15 kronor i dagsläget, den 25:e november 2013). Därför spelar det mindre roll hur mycket varje ”hel” bitcoin är värd när de används för att köpa eller sälja varor.

* Även dessa mindre enheter har egennamn, som en mikrobitcoin, eller en millibitcoin. Den just nu minsta enheten, 0.00000001 bitcoin, kallas en ”Satoshi”, efter upphovsmannen/männen bakom systemet.

* Det är inte känt vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto, den förmodade upphovsmannen/-männen/-kvinnorna bakom idén till systemet, men många har jagat hen. Här är en översikt av vissa av teorierna kring vem det skulle kunna vara.

* Det finns hundratals ”kopior”, eller kloner/varianter på Bitcoin, här finns en översikt av några av de största av dem, baserat på ”marknadsvärde”.

Så fungerar nya piratvalutan Bitcoin

Visa

I grunden är den nya piratvalutan Bitcoin baserad på matematiska problem.

För att skapa bitcoins måste en dator komma fram till en ny kryptografisk formel som är knuten till det redan existerande systemet av bitcoins. Runt om i världen finns serverparker där nya bitcoin skapas.

Genom avancerade uträkningar från en ännu okänd person (eller flera) som kallar sig Satoshi Nakamoto (som uppfann systemet) så är tillväxten av nya bitcoins inbyggt i systemet.

Komplicerat tekniskt system bakom piratvalutan
Vanliga valutor världen runt är knutna till centralbanker, länder och regeringar. Den nya valutan liknar istället ett peer-to-peer-nätverk, ungefär som de torrent-nätverk som man kan använda för att ladda ner långfilmer.

Genom det decentraliserade nätverket skickar folk krypterade ”överenskommelser” till varandra och de kan lagras både på den egna datorn men också på internetsidor som erbjuder just tjänsten att lagra bitcoin.

Systemet innebär också att inte vem-som-helst bara kan sätta igång och trycka upp sina egna bitcoins – det måste samköras med själva nätverket.

Har ingen central punkt
Gemensamt för tidigare e-valutor är att de har förmedlats genom en central nod och att det därmed finns någon som övervakar transaktionerna. Eftersom bitcoin inte har någon central punkt är systemet mycket svårt att stoppa (ungefär som torrent-nätverken).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer