Linnea Jonjons, Jack Werner och Åsa Larsson. Foto: Metro

De avslöjar nätbluffarna

Publicerad

Känner du dig korkad när du går på bluffarna på nätet?
Lugn. Här är gänget som hjälper dig avslöja viralfejkarna.

Det brukar heta att vi lever i ett informationssamhälle. På nätet finns oceaner av historier och fakta att googla fram. Men stämmer det vi läser? Och är foton som sprids alltid äkta? Knappast. Vi skulle kunna säga att vi lever i ett bluffsamhälle, det är lätt att gå på nätbluffarna som sprids i rasande hastighet från facebook-konto till facebook-konto.

– Journalister har varit dåliga på att granska falska historier på nätet och vi vill ändra på det, säger Jack Werner som just startat Viralgranskaren, ett nytt projekt under gratistidningen Metros flagg.

Lyfter fram fejkhistorier

Jack Werner och hans kollegor Linnea Jonjons och Åsa Larsson vill lyfta fram fejkhistorier på nätet och avslöja dem i tidningen och på twitterkontot. Men jobbet klarar inte tre personer av på egen hand. Idén bygger på att läsare tipsar om berättelser som verkar underliga och ber bluffgranskarna att ta reda på om det är sant.

– Jag tror inte vi har insett styrkan i vad falska historier och rykten kan ställa till med, säger Jack Werner. När människor börjar forma sina idéer efter att ha läst fejkhistorier är det såklart inte bra.

Så var det till exempel med historien om Marcia Karlsson som påstods blivit mördad av sitt ex, som bodde på en flyktingförläggning. Historien hade en främligsfientlig botten, vi skulle bli upprörda över att en utländsk man hade mördat en svensk kvinna.

I själva verket har Marcia Karlsson aldrig exicterat och hela berättelsen var en avancerad bluff. Men ändå delades historien 7.000 gånger på nätet och Jack Werner höftar och säger att det betyder att minst en halv miljon svenskar läst om bluffmordet. Det är lika många som tittar på Aktuellt i SVT varje kväll.

– Jag tror att det finns en efterfrågan efter den här typen av granskning, säger Jack Werner.

Toalettbluffen i Sotji

Det är inte bara i sociala medier falska historier får spridning. Ta tillexempel  fotona från Sotji. Det gnälldes ordentligt om slarviga snabbbyggen i OS-staden, journalisterna rapporterade hem och klagade. Men så illa som att ryssarna placerat halva toaletter i hotellbadrummen var det inte. Ändå spreds bilderna på det galna toalettbygget i medierna.

– Det är lätt att manipulera bilder och det kommer vi påminna läsarna om igen och igen, säger Jack Werner. Det finns något som heter Photoshop!

Justitieministerns blåsning

Det händer också att makthavare sväljer en lögn med hull och hår och då kan storyn få ordentlig fart. För ett par månader sedan publicerades fejknyheten om hur 37 personer dött i överdos strax efter det att marijuana blivit laglig i en delstat i USA. Justitieministern Beatrice Ask kommenterade den otroliga historien på twitter innan det uppdagades att den var falsk, publicerad på en känd satirsajt.

Statens Medieråd, som har som uppdrag att se till att barn och unga blir medvetna medieanvändare tycker att Viralgranskaren kommenterar initiativet så här:

– Den här satsningen är ett exempel på att behovet för medie-och informationskunnighet är stort, säger Martina Wagner på Statens medieråd. Information och desinformation sprids vidare med ett enkelt klick på nätet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Medier

Mer i ämnet