Polisens egen övervakningsfilm visar misshandeln av den 16-åriga pojken i arresten i Uppsala. Foto: Polisen

Vanligast att poliser döms för våld i arresten

Uppdaterad
Publicerad

I över hälften av alla fall där polisanställda dömts för våld i tjänsten har händelsen ägt rum i arresten – där det finns övervakningskameror.

– Tydlig bevisning underlättar, säger polisforskaren Johannes Knutsson.

SVT Nyheter har gått igenom domar 2014–2018 där polisanställda har ställts inför rätta för våld i tjänsten. Av de 13 personer som fällts har det i åtta fall handlat om våld som ägt rum i arresten.

I sex av arrestärendena finns övervakningsbilder med i bevisningen.

Inget stöd i polislagen

Ett av fallen rör en polis som för drygt ett år sedan dömdes för misshandel och ofredande efter två händelser i arresten i Uppsala.

I december 2016 plockade polisen in en 16-årig pojke misstänkt för knivrån. Övervakningsbilderna visar hur polisen går fram till pojken, som sitter på en bänk med händerna fängslade bakom ryggen, sparkar honom på benet och trycker ned honom mot golvet. Han faller omkull på rygg, varpå polisen vänder honom på mage, sätter handen på hans huvud och trycker ned ansiktet i golvet.

Tingsrätten konstaterar att även om 16-åringen uttalat sig mycket kränkande så har våldet inte stöd i polislagen, eftersom pojken inte betett sig våldsamt, vilket polisen är fullt medveten om.

”Med beaktande av det våld hon utövat mot XX, som varit helt försvarslös, kan misshandeln inte bedömas som ett ringa brott”, skriver Uppsala tingsrätt i sin dom.

Dömdes för ofredande

Fem dagar efter misshandeln var samma polis inblandad i en annan incident i arresten.

Övervakningsbilderna visar hur en omhändertagen kvinna sitter på en bänk med en annan polis bredvid sig. Då kommer polisen fram till kvinnan och drar ned henne mot golvet.

Kollegan berättade om händelsen för sin förman och en anmälan gjordes. Kollegan menade att den omhändertagna kvinnan visserligen hade varit väldigt otrevlig men att det inte var befogat att använda våld. I förhör sade han senare att han aldrig varit med om någon liknade under sina sju år som polis och att han hade sagt till om han hade behövt hjälp. För detta dömdes polisen för ofredande av Uppsala tingsrätt.

Polisen överklagade misshandelsdomen till Svea hovrätt, men även hovrätten menade att polisen hade använt betydligt mer våld än vad polislagen medger och fastställde domen.

Efter domen förlorade polisen jobbet.

Styrker bevisningen

Johannes Knutsson, professor emeritus vid norska Polishögskolan, säger att övervakningsfilmer styrker åklagarens bevisning.

– Har man klara fakta som styrker ett påstående så är det klart att det underlättar för åklagaren, säger han.

Han får medhåll av Rolf Granér, som tidigare varit forskningsansvarig på polisutbildningen i Växjö.

– Övervakningskameror gör att ord inte bara står mot ord, säger han.

Av de åtta domarna som handlar om våld i arresten har fem varit mot poliser och tre mot arrestvakter.

Enligt Rolf Granér är arresten inte någon stökigare miljö än den ute på fältet, vilket skulle kunna föranleda fler våldsamma ingripanden. Tvärtom är den mer kontrollerad med fler poliser närvarande.

– De personer som kommer in i arresten kan vara stökiga, berusade eller påverkade. Men där finns ofta gott om poliser så det borde vara ganska lätt att genomföra en överbemanning ”by the book”, på ett sätt som man får göra.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.