Foto: TT

Patienter hamnar i kläm mellan olika journalsystem

Uppdaterad
Publicerad

Det är i dag inte självklart att läkaren du kommer till vet vilka mediciner du redan tar eller vilka sjukdomar du haft. System har fått kritik i flera år, men inget händer, menar Läkarförbundet.

– Vården har utvecklats enormt, vi har väldigt avancerad utrustning, men när det gäller att skicka information då är det stenåldern, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Olika enheter i vården har egna datoriserade journalsystem som inte kan kommunicera med varandra. Av säkerhetsskäl är det då post eller fax som gäller för att skicka journaler. Det gäller mellan olika landsting, mellan landsting och vård som ges i kommunal regi och på många håll även mellan sjukhus och vårdcentraler inom samma landsting.

Det här innebär en risk för patienterna, säger Heidi Stensmyren.

– Vi kan ha bristfällig information, svårt att få fram rätt information och så kan det ta väldigt lång tid för patienten.

Skickades med post

När Lennart Svärd i Malmö sökte vård på Skånes universitetssjukhus för en nervskada i benen kunde han inte få något direkt svar från läkaren.

Han sade: ”Jaha, då ska jag bara inhämta din journal från vårdcentralen. Så hör jag av mig sedan”.

Från vårdcentralen några kilometer bort skulle journalen skickas med post. Lennart Svärd fick åka hem och vänta.

– Jag tyckte ju att det var märkligt i den här datoriserade världen att läkaren inte bara kunde trycka på en knapp så fanns journalen där.

I Lennart Svärds fall kom det att dröja länge innan har hörde av vården igen. Som tur var blev hans besvär inte förvärrade. Men han tycker att det är oroande hur dåligt det fungerar att skicka över information om patienter.

– Om jag är i Stockholm och skulle falla ihop helt okontaktbar, då vet ju läkarna där ingenting om mig. Det känns otryggt, konstaterar han.

Problemet finns i hela landet

Problemen med att skicka journaler finns över hela Sverige. I ett faxrum på Danderyds sjukhus i Stockholm möter vi kirurgen Johan Styrud.

Trots att läkarna försöker att beställa de journaler som behövs innan patienten kommer fungerar det inte alltid. Och ibland kommer patienterna akut.

Att beställa journaler är tidsödande, förklarar han. Personnumren måste maskeras, man behöver ringa till vårdcentralen och se till att någon kan ta emot faxet och sedan ringa efteråt och se till att det kom fram ordentligt.

– Sedan kan jag ändå upptäcka att jag fått fel sidor, och då måste hela proceduren göras om, suckar Johan Styrud.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren tror inte att det är allmänt känt hur stort det här problemet är.

– Vi har påtalat det här i flera år, men det händer ingenting.

Problemet allvarligt

Det finns ingen statistik på hur många felbehandlingar som görs eller hur mycket vården fördröjs på grund av att journalerna inte hämtas digitalt, men för Läkarförbundet är det här en av de största frågorna, berättar Heidi Stensmyren.

– Nära hälften av alla mejl jag får från våra medlemmar handlar om problem med våra IT-system.

Att problemet är allvarligt håller även den statliga utredaren Sören Olofsson med om. Han håller på med en utredning om IT i vården. Det är bråttom att förbättra sättet som journaler skickas på, säger han.

– Varje dag riskerar patienter att skadas i Sverige på grund av att rätt information inte finns på plats, säger han.

Enligt Sören Olofsson har problemet blivit större i takt med att vården blev mer specialiserad och patienter rör sig mer mellan landstingen. Vi har också fått fler privata vårdgivare.

– Tekniken och lagstiftningen har inte hängt med i den här utvecklingen.

Vad som krävs nu är en nationell samordning, enligt Sören Olofsson. I slutet av mars ska hans utredning vara klar.

– Sedan är det upp till regeringen att besluta vad som ska göras.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer