Arkivbild: DNA-provtagning. Foto: TT

Dna-profilering: Vad säger specialisten?

Uppdaterad
Publicerad

I åtta år var mordet på 19-åriga Sierra Bouzigard från USA olöst. Men med tack av så kallad dna-profilering kunde polisen till slut lista ut vem mördarem var. Dna-profilering är ett nytt inslag i den rättsmedicinska världen och forskning pågår fortfarande på tekniken. Johannes Hedman är forskare och dna-specialist på svenska NFC, Nationellt forensiskt centrum, och säger att den här tekniken kommer att användas i Sverige inom några år.

1. Vad är dna-profilering?

Kortfattat kan man säga att med hjälp av dna från en person kan man avgöra vissa utseendekännetecken, som till exempel hår- och ögonfärg. Dessvärre kan man i dag enbart avgöra om en person har riktigt blå, eller, riktigt bruna ögon. Likadant när det kommer till hårfärg – riktigt ljust och riktigt mörkt hår, samt rött hår, är lätt att upptäcka. Har personen en ögon- eller hårfärg som är någonstans däremellan, är dagens teknik inte lika skarp i att avgöra färgen. 

Med hjälp av de här dna-metoderna kan man även se vilket biografiskt ursprung en person har. Dock ser man enbart vilken kontinent i världen som personen har rötter från, och alltså inte vilket specifikt land.  

2. Finns det några nackdelar med de här metoderna?

Ja. I dag kan man endast upptäcka riktigt ljusa eller mörka pigment som en människa har. Metoderna för att avgöra färger däremellan är inte utvecklade. Sen får man inte glömma att en människas utseende inte enbart styrs av dna. Miljöfaktorer och livsstil har en stor inverkan och dessa kommer inte att synas i en dna-analys av en persons utseende.

När det gäller brottsutredningar är dessa metoder i nuläget användbara ifall man bara har dna-spår och ingen misstänkt gärningsman alls. Då kan det vara mycket hjälpsamt att åtminstone ta reda på vilken ögon- eller hårfärg dna:t kan uppvisa. Däremot är det svårt att bygga en tillfredsställande fantombild endast med de två egenskaperna. Om polisen å andra sidan redan har en misstänkt så är de mer ”traditionella” analysmetoderna som redan används i dag, så som fingeravtryck eller dna-matchning, mycket bättre alternativ än dna-analys av hår- och ögonfärg. 

3. Kommer dna-profilering att komma till Sverige?

I dag gör man inte den här typen av analyser i Sverige. Man har dock skickat dna-prov till ett labb i Holland som gör det. Det gällde ett olöst dubbelmordsfall i Linköping som skedde i början på 2000-talet. 

Men på NFC, Nationellt forensiskt centrum, har man dock köpt den teknikplattform som gör det möjligt att göra alla dessa analyser. Den kommer vara på plats senare i höst, eller vid årsskiftet. Inom ett par år kommer vi kunna göra egna analyser med hjälp av denna teknik. Om 5-10 år kommer dessa tekniker förbättras och ge oss skarpare resultat. Sverige är även med i ett EU-finansierat projekt kallat Visage, där fokus är att få fram användbara metoder som går att använda i brottsutredningar. 

4. Kommer dna-profilering någonsin ge väldigt korrekta fantombilder av misstänkta gärningsmän?

Ja, det tror jag. Med åren kommer man nog bli ganska bra på att avgöra pigmentrelaterade karaktärer som hud-, hår- och ögonfärg. Jag tror att man även kommer kunna avgöra en persons ungefärliga ålder - som bäst med en marginal på kanske fyra år.  Det finns även planer på att utveckla dna-metoder för att upptäcka en persons kroppslängd och öronform.

5. Kan kända svenska mordutredningar, som till exempel Palme-mordet, lösas med hjälp av de här metoderna?

Det bygger på att man har ett dna-prov med tillräcklig kvalitet och som har förvarats på rätt sätt. Har man ett sådant prov kan det analyseras även efter 10-tals år. Men Palme-mordet skedde ju före ”dna-eran” och jag känner i alla fall inte till att det ska finnas ett sådant bra dna-prov tillgängligt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.