I takt med att den svenska vildsvinsstammen ökat de senaste tio åren har också antalet vildsvinsolyckor ökat. Naturvårdsverket uppskattar i dagsläget den svenska stammen till omkring 200.000 djur.
Nationella viltolycksrådets officiella statistik för 2012 är ännu inte helt sammanställd. Men enligt Lars Sävberger, rådets verksamhetsledare inträffade i fjol 4.200 vildsvinsolyckor i Sverige. Det är rekordmånga och jämfört med 2010 har vildsvinsolyckorna ökat med 72 procent.
Än mer dramatisk var ökningen i Kalmar län. Där ökade vildsvinsolyckorna med 124 procent mellan 2010 och 2012. I fjol rapporterades 597 vildsvinsolyckor i Kalmar län.
– Man kan säga att det är ett problem för de södra delarna av Sverige, säger Lars Sävberger, verksamhetsledare för Nationella Viltolycksrådet.
Flest olyckor på hösten
De nya siffrorna för antalet viltolyckor i fjol kommer inom kort att presenteras av Nationella viltolycksrådet. De visar också att antalet olyckor med dovhjort och kronhjort ökar. Värt att notera är att älgolyckorna däremot minskar.
De senaste åren har mellan 40.000 och 47.000 viltolyckor rapporterats i Sverige. Om man är inblandad i en viltolycka är sannolikheten störst att man krockar med ett rådjur.
Att olyckorna varierar från år till år beror på faktorer som tillfälliga förändringar i populationen och hur stränga vintrarna har varit.
När hösten kommer ger sig svenskarna ut i svampskogen och jägarna laddar bössan för att jaga skogens konung, älgen. När den mänskliga aktiviteten ökar i skog och mark ökar också antalet viltolyckor.
– Det är aktivitet i skog och mark och sedan kommer den mörka årstiden. Det sammanfaller med att folk åker till och från jobbet när djuren rör sig. När det är dålig sikt och bländande asfalt är det svårt att upptäcka ett djur innan det är för sent, säger Lars Sävberger.
Forskare ser mörkertal
Däremot är viltolyckor en sällsynt orsak till dödsolyckor. Siffror från Transportstyrelsen visar att fem personer omkom i viltolyckor 2011. Samma år skadades 43 personer svårt av samma orsak.
Enligt forskare finns det dock ett mörkertal när det gäller viltolyckor och antalet dödsolyckor. Olyckor där bilister väjer för vilda djur och sedan krockar inte rapporteras som viltolyckor.
Per-Olov Bylund, forskare vid katastrofmedicinskt centrum på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå säger att mörkertalet ligger på omkring 25 procent.
– I var fjärde dödsolycka hade man väjt eller bromsat upp för vilt och kolliderat med ett annat fordon eller kört av vägen. Då klassificeras det inte som viltolycka, säger Bylund.
Antalet anmälda viltolyckor i Sverige
2012*
Totalt antal olyckor: 42.237
Rådjur: 31.293
Älg: 5.337
Vildsvin: 3.919
2011
Totalt antal olyckor: 40.951
Rådjur 30.654
Älg 5.994
Vildsvin 2.647
2010:
Totalt antal olyckor: 47.475
Rådjur: 36.107
Älg: 7.227
Vildsvin: 2.445
Källa: Nationella Viltolycksrådet
* Preliminär statistik: Tillgänglig data sträcker sig t.om 9 december.
Så undviker du viltolyckor
Håll hastigheten. Ju lägre hastighet desto större chanserhar du att hinna bromsa och väja på ett trafiksäkert sätt.
Var uppmärksam. Håll uppsikt på det som händer vid sidan avvägbanan. Speciellt vid vattendrag, kalhyggen, vid åkrar och därviltstängsel börjar eller upphör. Var extra vaksam på platser där vägmärkenvarnar för vilt.
Tänk på tidpunkten. Var extra vaksam i gryning och skymning.Detta är tidpunkter då många djur förflyttar sig. Kom ihåg att viltfaran är somstörst under hösten och våren.
Källa: Älgskadeföreningen
Om olyckan är framme
Varna andra trafikanter.
Sätt ut varningstriangel.
Ge vård till skadade.
Larma polisen.
Markera platsen för olyckan.
Lämna tydlig vägbeskrivning när du larmar en olycka.
Om du har nödvändig kunskap får du avliva skadat vilt. Väntaannars tills polis eller jägare kommer till platsen. Stå ej nära ett skadatdjur. Detta ökar stressen för djuret och du kan själv komma till skada.