Foto: TT

Drogade asylsökande – förundersökningen läggs ned

Publicerad

Förundersökningen mot den läkare och sjuksköterska som ska ha tvångsinjicerat flera personer med lugnande medel under flera utvisningar har lagts ner.
– Det går inte att styrka brott. Jag tror inte att jag får en fällande dom i tingsrätten, säger åklagare Lotta Karlsson.
Vårdpersonalens dokumentation har varit bristfällig och åklagaren har inte ens försökt söka de drabbade i sina hemländer.

Personer som utvisats från Sverige fick injektioner med lugnande mot sin vilja, det avslöjade SR:s Kaliber i fjol. Personerna har fått det narkotikaklassade medlet Stesolid injicerat av vårdpersonal.

Åtalsanmälan

Detta fann Institutionen för vård och omsorg, IVO, så anmärkningsvärt att myndigheten åtalsanmälde den sjuksköterska och läkare som genomfört injektionerna.

IVO anser att fallet både är ovanligt och allvarligt.

– Det bryter mot Sveriges grundlag helt enkelt. Man får inte spruta i människor mediciner hur som helst, säger IVO:s inspektör Fredrik Fridholm.

Olaga tvång och misshandel

Det är Kriminalvårdens Transporttjänst som verkställer utvisningsresorna åt polisen. Kriminalvårdens transporttjänst anlitar i sin tur vårdpersonalen. Sjuksköterskan och läkaren misstänktes för tjänstefel, olaga tvång och misshandel.

Ett tiotal resor då utvisade ska ha tvångsmedicineras har granskats av åklagare. Tvångsavvisningsresorna skedde under 2011 och 2012 och gick till till Kongo-Kingshasa, Afganistan, Uzbekistan, Libyen och Mongoliet.

Men åklagaren Lotta Karlsson som ansvarat för ärendet på Västerorts åklagarmyndighet i Stockholm anser att det är svårt att bevisa att vårdpersonalen gjort något brottsligt. Därför har nu förundersökningen lagts ner.

Inte kvar i Sverige

– Jag kan inte styrka brott. Det är svårt att avgöra vem som fått injektioner och vi vet inte om injektionerna getts mot de här personernas vilja. Bara för att man får en injektion betyder inte det att man inte kunnat ge sitt samtycke, säger åklagaren Lotta Karlsson och fortsätter:

– I några fall går det att räkna ut vem som varit föremål för injektionerna, men vi har inte kunnat höra de som fått medicineringen. De finns inte längre kvar i Sverige. De är i länder där människor inte finns folkbokförda med personnummer och adresser på samma sätt som i Sverige. Att skicka en framställan om hjälp till exempelvis Kongo-Kinshasa anser inte vi vara fruktbart, säger Lotta Karlsson.

För låga doser

Förutom att åklagaren anser att det varit svårt att i flera fall fastställa exakt vem som fått medicineringen, eftersom journaler varit generellt skrivna, så anser åklagaren också att personerna injicerats med alldeles för låga doser av medicinen för att det ska vara ett brott.

– Det finns rättsfall där hovrätten sagt att är man inte försatt i vanmakt så är det inget brott. Det finns ju massa aspekter på det här, både moraliska och etiska men jag tror inte att jag får en fällande dom i tingsrätten, säger Lotta Karlsson.

Har ni gjort några försök att få tag på någon av de drabbade?

– Vi har försökt förstå vilka personer som är utsatta. Och kontrollerat om några är kvar i Sverige.

Inte meningsfullt

Hur har ni sökt dessa personer i deras hemländer?

– Vi har inte begärt någon rättslig hjälp i de här länderna. Jag har kontrollerat möjligheterna att kunna få tag på och inte bedömt att det är meningsfullt. Sannolikt skulle vi inte få något svar, säger Lotta Karlsson.

Tvångsinjektioner är i princip bara tillåtet inom ramen för lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Ivo bedömer att sjuksköterskan och läkaren i flera fall brutit mot de tvångslagar som finns.

Att tvångsinjiceringarna har skett anser Ivo framgår av rapporter som förvarades i en pärm på Kriminalvårdens planeringskontor i Arvidsjaur. Ledningen på Kriminalvården har sagt att man inte känner till tvångsinjiceringarna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer