Befolkningen blir allt äldre, antalet människor i behov av kostnadskrävande välfärd ökar och bristen på vårdplatser är akut. Foto: TT

Dystra ekonomiska utsikter för kommunerna

Publicerad

Sveriges ekonomi går som tåget och politikerna slår sig för bröstet. Enligt regeringens prognos väntas ekonomiska överskott på 50 till 70 miljarder kronor de närmaste åren.
Annat är det inom kommunerna, där man på många håll brottas med en dalande servicesektor och en åldrande befolkning. Prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting är dyster.

Ewa-Leena Johansson (S), som styrt Ljusnarsbergs kommun i Örebro län i 16 år, visar runt SVT:s Agenda i centralorten Kopparberg.

– Här låg ett stort postkontor, och på den vänstra sidan låg Arbetsförmedlingen där en massa handläggare jobbade. Längre ned på gatan hade vi Försäkringskassan, som inte alls finns kvar i dag. Här är vår före detta polisstation, säger hon.

I Ljusnarsberg har utflyttningen bland annat lett till att 150 lägenheter rivits, och trevåningshus från 1950-talets glansdagar har byggts om till enplanshus, som i dag i huvudsak används av Migrationsverket. Äldreomsorgen går däremot bra – i Ljusnarsberg bygger man nu ut med ytterligare en avdelning.

Allt äldre befolkning

Regeringens senaste ekonomiska prognos pekar på urstarka statsfinanser – överskottet väntas bli 55 miljarder kronor i år, 52 miljarder kronor 2019 och 72 miljarder kronor 2020.

Realiteten i många av landets kommuner är dock annorlunda – befolkningen blir allt äldre, antalet människor i behov av kostnadskrävande välfärd ökar och bristen på vårdplatser är akut. Samtidigt ökar antalet skattebetalare inte i samma takt.

– Enligt den prognos vi har i dag kommer vi få en högre andel äldre som har behov av olika insatser från kommunen. Då behövs naturligtvis pengar, och mycket pekar nu på att vi inte kan förvänta oss den hjälp som behövs, säger Ewa-Leena Johansson.

20 miljarder per år

Agenda har tagit del av siffror från Sveriges Kommuner och Landsting. Under 2018 väntas ett överskott på fem miljarder – men SKL menar i sin prognos att om man inte ändrar arbetssätt, höjer skatten eller ökar statsbidragen väntar ett allt större underskott, från 12 miljarder år 2019 till hela 62 miljarder år 2022.

– Om man fortsätter jobba på det sätt man gjort, och ger medborgarna service i den takt vi hittills utvecklats, skulle underskottet öka med 20 miljarder per år, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Agenda.

Agenda om välfärdskostnader

Visa

I Agenda söndag 25 februari möts finansminister Magdalena Andersson (S) och Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson, för att debattera hur kommunernas ekonomi ska räddas. Se det kl 21.15 i SVT2 eller på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer