För Eduardo Afonso blev lösningen på barnlängtan en surrogatmoder. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Eduardo blev pappa via surrogat

Varje år tar ett antal svenskar hjälp av en surrogatmoder för att få barn. Eduardo Afonso är en av dem som valt att skaffa barn på det sättet. – Att se mina små barn för första gången var en överväldigande känsla, berättar han för SVT Nyheter.

Det är fullt ös när Eduardo Afonso tar emot oss i sin lägenhet. Två små bebisar ska få kläder på sig och mat innan det är dags att gå till förskolan.

– Många i min omgivning blev nog väldigt förvånade när de fick höra att jag väntade tvillingar, men jag blev oerhört glad. Men det tar lång tid att klä på dom. När jag är klar med nummer ett så har nummer två tagit av sig strumporna.

Eduardos längtan efter barn började redan i 20-årsåldern. Som homosexuell man var adoption i praktiken inte ett val eftersom det inte finns några svenska samarbeten med givarländer som godkänner samkönade adoptioner. Istället sökte han efter någon att skaffa barn med.

– Jag träffade flera olika kvinnor som önskade att få barn. Men det kändes inte rätt. Jag ville att mina barn skulle få känna tryggheten att växa upp på ett och samma ställe.

Åkte till Thailand

Efter lång tid av research valde Eduardo att ta kontakt med en surrogatagentur i Thailand. 2013 åkte han dit för att göra hälsotester och se till att allt var seriöst. Äggen donerades från Sydafrika och 2014 återvände han när det var dags för förlossning.

– Jag hade pratat med värdmamman, Yaria, via skype under graviditeten. När vi träffades så mötte jag även hennes familj. Det var mycket kärlek och det gick upp för mig att jag verkligen skulle bli pappa. När jag sedan såg mina barn för första gången var det en överväldigande känsla. Det finns inget som slår det.

Eduardo är inte ensam om att vända sig till en surrogatmoder i utlandet. Det finns än så länge ingen samlad statistisk. Men om man sammanställer siffror från Migrationsverket och svenska ambassader i utlandet från 2007 till början av 2015 rör det sig om mer än 200 barn. Surrogatmoderskap förknippas ofta med homosexuella som vill skaffa barn. Men en stor del är heterosexuella par (i vissa fall även heterosexuella män) som inte kan få barn på ett vanligt sätt. Det många har gemensamt är att det lätt blir krångel med myndigheterna när man ska ta hem barnet till Sverige.

– Det tog flera månader innan alla papper var färdiga i Thailand. Och när vi kom hem till Sverige fanns enligt svenska myndigheter inte mina barn. Det var frustrerande. Om inte barnen finns kan man inte få någon föräldrapenning, säger Eduardo.

Kontroversiell fråga

Surrogatmoderskap mot ersättning är kontroversiellt. Även surrogatmoderskap som inte innefattar pengar utan görs för att surrogatmodern själv vill hjälpa till, så kallat altruistiskt surrogatmoderskap, väcker starka reaktioner på en del håll. I utredningen som läggs fram i dag skriver utredaren att samhället aktivt bör motverka kommersiellt surrogatmoderskap och att varken den kommersiella eller altruistiska varianten ska få utföras med hjälp av svensk hälso -och sjukvård. Ett av argumenten handlar om risken för att kvinnans kropp kan bli en handelsvara. Eduardo Afonso har hört argumentet förut och han är i dag förvånad att utredningen kommit fram till den slutsatsen.

– Det här innebär att man berättar för en frivillig person vad den får och inte får göra. Jag tror inte värdmoderskap kommer att upphöra. Det är här för att stanna. Nu riskerar det att skapas en marknad som ingen vill se.

Hur ser du på risken att kvinnor kan utsättas för påtryckningar även om det skulle vara altruistiskt?

– Jag tror att om en närstående hjälper en med detta så tror jag att det finns en uttalad längtan. Om det regleras är det också enklare att säkerställa att de berörda kvinnorna gör det av egen vilja.

Hur tror du dina barn kommer reagera i framtiden på att de kom till genom en surrogatmoder?

– Mina barn är väldigt älskade av alla i sin omgivning; mig, min familj och mina vänner. De förstår redan idag att familjer ser annorlunda ut. Och det kommer de fortsätta att göra. Jag ser inte att det kommer bli ett problem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer