Foto: TT

”Föräldrar får oroa sig för juridiken istället för att koka välling”

Uppdaterad
Publicerad

Bristen på lagstiftning som reglerar surrogatmödraskap i Sverige gör att par som bildar familj med hjälp av metoden utomlands kommer hem till en juridisk röra av otydliga regler och ovisshet inför framtiden. På onsdagen presenteras utredningen om ofrivillig barnlöshet som bland annat ska se över behovet av att instifta enhetliga riktlinjer för hur man hanterar barn födda av surrogatmödrar.

Brist på enhetliga regler för hur man handlägger ärenden som rör svenska barn födda av surrogatmammor utomlands gör att familjerna möts av ett juridiskt kaos när de kommer hem. De nyfödda kan stå utan vårdnadshavare i månader och föräldrar utan rätt till föräldrapenning.

Problemet lyftes för flera år sedan, men lagstiftningen har stått still i väntan på den utredning om ofrivillig barnlöshet som presenteras på onsdagen. Fredrik Eng, ordförande för organisationen surrogat.nu som bistår med hjälp och råd åt par som får barn via surrogat, säger att bristen på riktlinjer gör det svårt att genomföra processen på det ansvarsfulla sätt som blivande föräldrar skulle önska.

– Bristen på lagstiftning i den här frågan gör att man är i utkanten av saker och tings tillstånd. Föräldrar är inte oroliga för sånt som föräldrar vanligen oroar sig för, hur man kokar välling eller om man kan byta blöjor, utan för det juridiska. Man är helt utlämnad, säger han.

Inte förbjudet i Sverige, men inte heller möjligt

Familjer får problem när de olika ländernas lagar inte greppar i varandra. Indien, ett av de populäraste länderna att vända sig till för barnlösa svenskar, räknar äggdonatorn som barnets mamma, men Sverige ser surrogatmamman som den juridiska modern.

Eftersom hon inte är gift med fadern får hon ensam vårdnad och de svenska myndigheterna kräver ett faderskapstest för att godkänna pappan som vårdnadshavare. Först därefter kan hans partner göra en närståendeadoption, men eftersom Sverige endast tillåter två vårdnadshavare måste den indiska surrogatmamman först avsäga sig vårdnaden via svensk socialtjänst. I de fall där den svenska modern är äggdonatorn måste hon alltså göra en närståendeadoption av barnet som genetiskt är hennes.

Surrogatmödraskap är inte förbjudet i Sverige, men heller inte möjligt att genomföra inom ramen för svensk sjukvård och det är anledningen till att juridiken kring barnen ännu inte är reglerad.

Men bristen på lagstiftning gör den juridiska processen här hemma beroende av den enskilda handläggaren och dennes kunskap och enligt Fredrik Eng händer det att föräldrar råkar ut för ovilja och får motta förolämpningar av handläggare som låter privata åsikter påverka processen.

– Det varierar från säsong till säsong hur man behandlar detta från den svenska sidan. Ett tag gick det väldigt smidigt för då fanns det en person på Migrationsverket som visste hur man skulle göra detta. Sedan försvann han och då blev det plötsligt oklart. Det är svårt att på ett ansvarsfullt sätt starta detta och veta att byråkratin fortfarande kommer att fungera ett år senare för då kan allting vara ändrat, säger Fredrik Eng.

Vill inte möjliggöra att kringgå lagen

Surrogatfrågan splittrar riksdagspartierna. M, C och L är för att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap, medan KD och V är mot, de övriga partierna har valt att invänta utredningens svar innan de tar ställning.

Kristdemokraterna vill heller inte att man gör lagstiftningen kring barn födda av utländska surrogatmammor tydligare. Emma Henriksson (KD), ordförande i socialutskottet, säger att en reglering av juridiken skulle vara detsamma som att underlätta för människor att kringgå svensk lag.

– De som önskar en reglering som är enhetlig menar egentligen en reglering som är annan än den som finns i dag och som i Sverige skulle legalisera en annan än den enligt svensk lag legala modern/fadern. Det är inte en uppgift för vår lagstiftning att möjliggöra att någon kringgår svensk lag genom att åka till ett annat land, säger Emma Henriksson.

Fredrik Eng tror att allmänheten inte tycker att surrogatfrågan är så laddad som politikerna och att lagstiftare drar sig från att sätta sig in problemet för att det uppfattas som ”svårt och klibbigt”. Han tror därför inte att den nya utredningen kommer glädja dem som vill ha surrogatmödraskap i Sverige eller en tydligare reglering av juridiken.

– Men jag skulle bli glatt överraskad om det blev så att man signalerade om enhetliga riktlinjer så jag hoppas på en vägvisare inför framtiden. Jag är försiktigt positiv att man inte ska stänga några dörrar eller i alla fall inte skambelägga dem som använder den här processen, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer