Efter snippa-domen – partierna ser problem med nämndemannasystemet

Uppdaterad 3 april 2023

Publicerad 3 april 2023

Skippa nämndemännen i domstolarnas högre instanser och förbättra utbildningen – det är några förslag från svenska riksdagspartier när det handlar om nämndemän i svenska domstolar.

Det visar en enkät som SVT gjort.

Nyligen friades en man från våldtäkt mot barn i hovrätten efter att rätten varit osäker på hur ordet ”snippa” skulle tolkas, vilket väckt starka reaktioner.

Fallet har även aktualiserat en diskussion om nämndemännens roll i domstolarna.

SVT:s enkät visar att många partier vill se över systemet, men anser ändå att nämndemännen bör finnas kvar i rätten.

Sverigedemokraterna

Ser flera ”legitima problem med nämndemannasystemet”, till exempel risken för politisk påverkan på domslut. Har inget förslag i dag på hur systemet bör förändras.

Kristdemokraterna

Vill behålla dagens system men skriver att det behöver bli tydligare att posten inte handlar om ett politiskt uppdrag.

Moderaterna

Ser nämndemännen som en viktig del av rättssystemet. Pekar bland annat på vikten av utbildningsinsatser för att upprätthålla kompetensen.

Liberalerna

Vill att nämndemännen enbart ska finnas i domstolarnas lägre instanser. I de högre instanserna, hovrätt och kammarrätt, bör målen avgöras av juristdomare för att säkerställa domstolarnas oberoende.

Partiet vill ha kvar nämndemännen i de lägre instanserna på grund av vikten av en folklig förankring i domstolarna, enligt Liberalernas rättspolitiska talesperson Juno Blom.

Centerpartiet

Vill inte förändra det nuvarande nämndemannasystemet men vill se mer utbildning. ”Nämndemän som dömer i mål om våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna och barn ska genomgå en särskild utbildning”, anser Centerpartiets rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg.

Miljöpartiet

Önskar reformera systemet, men kan i nuläget inte säga på vilket sätt.

Socialdemokraterna

Vill ha kvar nämndemännen eftersom det är grundläggande att allmänheten på så sätt får insyn i domstolarnas verksamhet. Själva systemet kan ”utvecklas och förbättras”.

Vänsterpartiet

Vill förändra nämndemannasystemet och se till att man breddar rekryteringen så att fler nämndemän utses ”utanför de politiska partierna”.

Nämndemän

Det finns cirka 8 500 nämndemän i Sverige. De dömer tillsammans med juristdomare i allmänna domstolar (tingsrätt och hovrätt) och i förvaltningsdomstolar (förvaltningsrätt och kammarrätt).
Systemet med nämndemän har gamla anor och syftet med att ha lekmän representerade i domstolen är bland annat att allmänheten ska få insyn i domstolarnas verksamhet.
Nämndemännen utses vart fjärde år, efter de allmänna valen. Det är de politiska partierna som finns representerade i kommun – och regionfullmäktige som nominerar nämndemännen till fullmäktige.
De som blir nominerade behöver inte själva vara medlemmar i ett parti, men i praktiken har 95 procent av nämndemännen en partitillhörighet.
Även om nämndemän utses av de politiska partierna, så är själva uppdraget opolitiskt. Nämndemän får inte driva politiska åsikter i domstolen och ska inte heller låta sig påverkas av egna värderingar.

Källor: Sveriges Domstolar/Domstolsverket och Nämndemännens riksförbund

Frågorna som ställdes i enkäten

SVT Nyheter kontaktar alla riksdagspartier för att få en bild av hur partierna ser på nämndemanna-systemet.

Vill ert parti ha kvar nämndemannasystemet som det ser ut i dag? Ja/nej
Om nej, hur önskar ni förändra systemet?

Enkäten skickades till partiernas pressekreterare och har sedan besvarats av pressekreterare eller av rättspolitiska talespersoner.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Inrikes