– Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.

Några av de branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet är välfärdssystemen, bank- och kreditinstitut, premiepensionssystemet samt stora bygg- och infrastrukturprojekt. Här begås bland annat skatte- och bokföringsbrott, näringspenningtvätt och bedrägerier.

Och just penningtvätt har blivit en central del av den kriminella ekonomin.

– De tvättar brottsvinster från både ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, däribland brottsvinster tillhörande kriminella nätverk som kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige de senaste åren, säger Jermsten.

Myndigheten menar att den negativa utvecklingen hotar förtroendet för staten, statsfinanserna och det finansiella systemet – samtidigt som den skadar välfärdssystemet.

Över 100 miljarder i omsättning

Ekonomisk brottslighet uppskattas omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen, och det finns ett stort mörkertal. Myndigheten betonar behovet av tuffare åtgärder för att förebygga brott och minska sårbarheterna i samhället.

– Utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga motståndskraft, säger Rikard Jermsten.

Föreslagna åtgärder inkluderar att göra det svårare att starta eller ta över företag för brottsliga syften. Och kraven på att kontrollera bolag och deras företrädare måste skärpas, både för offentliga och privata aktörer.

Dessutom föreslås förbättrad tillsyn av upphandlingar för att förhindra att organiserad brottslighet får fotfäste.