Inga prov på papper, utan bara digitalt? I labbsalen i Stockholm råder delade meningar.
– Det är ju enklare digitalt skulle jag säga, lite skönare när man ska skriva, säger Alva Jonasson.
– Jag skulle säga att det är skönare att ha på papper, för då kan man verkligen tänka när man skriver, fyller Hanna Kölerud i.
– Jo men om man skriver på datorn så kan man ju ta bort väldigt lätt om det blir fel så det är ju skönt, säger Alva Jonasson.
Skolan är visserligen slut för terminen, men i den här labbsalen pågår ändå undervisning och femtonåringar i vita rockar och gigantiska skyddsglasögon droppar försiktigt vätska i provrör. Det är projektet Unga forskare, en slags forskarkollo för ungdomar från hela landet som går i åttan, nian och första året i gymnasiet. Idag försöker man mäta halten c-vitamin i olika livsmedel.
LÄS MER: Regeringen vill digitalisera alla nationella prov
Kantad av nationella prov
Eleverna i den här salen har gått ut nian, i höst hägrar gymnasiet. Vägen fram hit har varit kantad av nationella prov och delprov, i gymnasiet blir det ännu fler.
Hur många prov blev det senaste året?
– Jag har ingen koll på det exakta antalet, men nästan två i varje ämne, säger Axel Knutsson bakifrån ett par stora labbglasögon.
– Det är nästan för mycket tycker jag.
Vad tycker ni om att de nationella proven kan bli digitala?
– Nackdelen är att tekniken kan strula, med papper kan man alltid göra provet. Jag skulle föredra papper. Man kan skriva mycket mer vid sidan av, göra noteringar. Med datorn kan man ju inte hålla på och skriva på skärmen lika lätt så jag skulle föredra papper, säger Alexander Papathanasio.
Håller inte med
Daniel Lazer vid bänken intill håller inte alls med.
– Jag tycker det är bra, många är vana vid datorer. Jag till exempel är hellre på datorn, jag är mer van vid det än att skriva för hand, säger han.
En annan del av lagförslaget är att det nationella provet ska väga tyngre när läraren sätter betyg.
– Men om man har en dålig dag och skriver ett dåligt prov är det ju inte så kul, säger Hanna Kölerud.
LÄS MER: Uppdrag Granskning avslöjar: Så fuskar elever på nationella prov
En sak som alla verkar gilla är dock att proven ska bli anonyma, och att de bedöms av någon annan än de vanliga lärarna.
– Låter som en bra idé att det inte är ens egna lärare som sätter betygen, då blir det inte så mycket favorisering som i den vanliga klassen, säger Axel Knutsson.
Kan det vara så annars?
– Ja det kan det.
Men när det gäller säkerheten kring proven och fusk så är det ingen som tror att en digitalisering egentligen skulle hjälpa.
Blir det mindre risk för spridning?
– Jag tror det är tvärtom. Det är mycket lättare att sprida om man har det på datorn. Man kan bara gå in på till exempel Facebook, skicka ett meddelande direkt och allt är spritt, säger Daniel Lazer.
Så det kanske inte blir så mycket säkrare?
– Jag tror inte det. Proven på papper har ju lärarna inlåsta men finns de på datorn kan man få fram dem på alla möjliga olika sätt. Det är inget fysiskt lås man måste bryta upp. Dessutom sprids det 200 gånger snabbare på datorn än om man skulle skicka runt ett papper.
Flera förslag
Alexander Papathanasio har ett förslag för hur man ska komma åt fusket.
– Alla borde ju göra provet exakt samma tid, samma dag. Då spelar det ingen roll om man gör det på papper eller på datorn, så länge som alla skolor gör det exakt samtidigt, säger han.
Frågan är om det hjälper. Hanna Kölerud menar att det redan idag går att fuska med digitala prov.
– Det finns ganska många som skulle fuska om det var digitalt. Det vet jag för att det är väldigt många i min klass som fuskar digitalt när vi har digitala prov, säger hon.