Hör Eliot Moskowicz berätta om hur han på högstadiet fick uppleva antisemitism i skolduschen. Foto: Christopher Gimling Shaftoe, SVT.

Eliot, 20: ”Det är inte tryggt att vara jude i Sverige i dag”

Uppdaterad
Publicerad

20-åriga Eliot Moskowicz har mött rasism i olika skepnader under hela sitt liv. I skolan var antisemitiska skämt om judar och Förintelsen så vanliga att de blev vardag.

– Det har hänt flera gånger att folk kommit fram och heilat, säger han.

– Det är inte tryggt och säkert att leva som jude i Sverige i dag. Jag har slutat bära den stora Davidsstjärna som jag alltid bar förut om halsen, som kunde ramla ut ur tröjan när jag var på klubb. Flera gånger har det hänt att folk kommit fram till mig och heilat. Sedan går de bara, säger Eliot Moskowicz.

Han är tredje generationens överlevande av Förintelsen och har bott i Stockholm i hela sitt liv. SVT möter Eliot vid hans gamla högstadieskola i Bromma där skoldagen går mot sitt slut och elever strömmar ut från den vita byggnaden.

Förintelsekonferensen i Malmö

Under Eliots tid här var det så vanligt med antisemitiska och rasistiska skämt att han nästan slutade reagera på det. Det kunde vara vitsar om förintelseläger och gaskamrar. Under en period eskalerade det. En händelse från gympasalens omklädningsrum har etsat sig fast.

– Någon drog i en slang i ventilationssystemet i duschen och sa: nu ska vi gasa alla judar.

”Djupt rotat i samhället”

Eliot hade som ung svårt att förstå allvaret i att sådana skämt tilläts. Hans föräldrar reagerade däremot starkt när de fick höra om vad som pågick.

– Då fattade jag att det inte var okej. Att det kunde hända på min skola är ett bevis på hur vi är helt inlärda med antisemitismen, det är så djupt rotat i vårt samhälle att vi knappt reagerar på det.

Han gick till lärarna och berättade om problemet i nian. Det blev starten på hans engagemang som föreläsare, Eliot började berätta om sin farmor och farfars upplevelser i Lodz ghetto, om hur farmors bror skickades till förintelseläger. Först på sin egen skola och sedan för andra elever runt om i Sverige.

– Jag tror inte lösningen är att ställa någon mot väggen. Nyckeln är att utbilda barn och unga i vad som är rätt och fel, vad som inte är okej att säga.

Sprids på sociala medier

I dag möter han ofta antisemitism på nätet, när striderna mellan Israel och Palestina intensifierades i våras fylldes Eliots sociala medier-flöden av inlägg om konflikten.

– Då spreds det en massa infographics som såg väldigt snygga ut men som var rent antisemitiska texter, helt utan faktabaserad grund. Det gör mig jätterädd att folk väldigt lätt delar och gillar de här inläggen.

Så gör du om du utsätts för eller ser rasism och antisemitism

  • Om du eller någon annan är i akut fara, larma 112. Om du vill anmäla ett brott eller tipsa polisen om något som inte är akut, ring 114 14.
  • Säger eller gör en person något rasistiskt: säg ifrån om du orkar och vågar. Det kan kännas lättare att gå ihop med andra för att säga emot.
  • Berätta för någon annan vad som hänt, en lärare, en förälder, en kollega eller någon annan som du litar på.
  • Anmäl till den som har ansvar: lärare, rektor, tränare, chef.
  • Samma lagar och regler som gäller i verkligheten gäller även på internet. Inlägg som kan räknas som hot eller hets mot folkgrupp ska polisanmälas.
  • Om det skett i skolan och du inte tycker att skolan gör tillräckligt kan du anmäla det till Beo, barn- och elevombudet.
  • Din arbetsgivare har också skyldighet att stoppa rasism på arbetsplatsen. Får du inte nog med stöd kan du kontakta ditt fackförbund.

Källa: Umo.se, Internetstiftelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Förintelsekonferensen i Malmö

Mer i ämnet