Teknikutvecklingen fortgår i rasande takt, och lagstiftningen kämpar för att hänga med. Och, likt all ny teknik, innebär deepfakes en rad oanade svårigheter för juridiken.

– Vi behöver ta in personer med teknisk kompetens. Det är otroligt viktigt att juridik och teknik möts i detta sammanhang för att förstå problematiken, säger Ängla Eklund, som är IT-jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet.

”Svenska lagstiftningsprocessen är långsam”

1 januari 2018 infördes det nya brottet olaga integritetsintrång som bland annat riktar sig mot så kallad hämndporr och andra kränkningar på nätet. Då just hämndporr vore ett tänkbart användningsområde för appen skulle den lagen kunna vara applicerbar, men först måste den prövas i domstol i ett deepfake-mål innan brister kan upptäckas.

När bristerna upptäcks kan lagstiftningsprocessen börja. Men det tar tid – och tekniken utvecklas snabbt.

– Den svenska lagstiftningsprocessen är långsam, och det är bra, det ska den vara. När man stressar igenom en lag blir det inte bra. Sedan ligger Sverige efter när det gäller denna typ av lag, många länder har varit mycket snabbare.

Herrtidning dömdes för fotomontage

Ängla Eklund påpekar att det finns tidigare mål som är relevanta i samband med liknande appar, till exempel det så kallade ”Hustlermålet”. 1994 dömdes herrtidningen Hustlers chefredaktör för förtal, efter att tidningen publicerat fotomontage med svenska kändisars ansikten på porrmodellers kroppar.

Största utmaningen

Vad blir den största juridiska utmaningen med deepfakes?

– Den stora utmaningen med deepfakes blir med uttalanden, om man i en video får en politiker att säga saker de inte normalt skulle göra, men som inte är direkt kränkande. Det skulle till exempel kunna vara en ståndpunkt kring migration och invandring som de inte har.

Hur bör man se på detta internationellt?

– Jag tror att detta komplexa område kommer kräva samarbete och eventuellt harmonisering inom EU gällande ansvarsfrågorna som väcks, avslutar Ängla Eklund.