Turkiets president Erdogans beskrivning av måndagens uppgörelse med Ulf Kristersson skilde sig rätt rejält från den svenska verklighetsbeskrivningen.
Javascript är avstängt
Efter uppgörelsen betonade statsminister Ulf Kristersson i intervjuer att det hela handlade om ett långsiktigt åtagande och inte något man gått med på för att få till en turkisk ratifikation.
Men när Erdogan talade i går framstod det plötsligt om att Turkiet villkorat den svenska ratificeringen:
- Han uppgav att Kristersson regering ska lämna in en ”vägkarta” gällande arbetet mot terrorism.
- Han uppgav att Turkiet ska granska Sveriges agerande innan parlamentet godkänner ansökan.
- Han uppgav att parlamentet är stängt och att ansökan kan hanteras först efter att parlamentet ”återöppnat”, trots att presidenten i själva verkar har makt att öppna parlamentet när som helst. I dag förstärktes budskapet ytterligare när en ungersk parlamentsledamot sa i ungersk radio att landets parlament inte kommer öppna under sitt sommaruppehåll.
Stridsplansaffär spelar in
Merparten av Erdogans uttalanden ovan kom som svar på journalistfrågor, men sammantaget var det en oroande bild som målades upp när det gäller den svenska ratifikationsprocessen.
Men frågan är om Erdogans uttalanden ska ses som riktade till Sverige, eller som ett sätt att utöva press i de pågående diplomatiska förhandlingarna mellan Turkiet och flertalet andra länder.
Mycket pekar på det senare.
Framför allt handlar det om F16-affären med USA som spelar en central roll för den svenska Nato-ansökan.
Enligt amerikanska medier är affären ännu inte avgjord.
Därför kan Erdogan se behov av att behålla ”det svenska kortet” ett tag till för att kunna använda som hävstång gentemot USA i väntan på att affären blir av.
En fråga som Erdogan kan tänkas brottas med är hur nära en F16-deal ska vara för att landet ska acceptera Sveriges Nato-ansökan.
Signal från USA
Det kan rent av vara så att turkarna har så lågt förtroende för USA att de kräver att F16-planen står på turkisk mark innan de ger grönt ljus till Sverige.
I så fall kan det dröja.
Att frågan om den svenska Nato-ansökan står högt på den amerikanska agendan visar sig bland annat genom kommunikationen från Vita huset. Sedan Nato-toppmötet har flera filmer och uttalanden om Sveriges Nato-medlemskap lagts ut.
Inläggen är en tydlig signal om att Biden-administrationen snabbt vill ha in Sverige i Nato. Samtidigt ökar den amerikanska prestigen värdet på ”det svenska kortet” som Erdogan sitter på – fram till att en ratificering ägt rum i det turkiska parlamentet.