EU kräver första hjälpen på flyg

Uppdaterad
Publicerad

Kabinpersonalen är tränad att ge första hjälpen vid en rad sjukdomssymptom. Är det fara för livet landar piloten på närmaste flygplats och larmar ambulans.

Det händer inte sällan att flygpassagerare blir sjuka ombord. De flesta fallen är inte allvarliga, ofta rör det sig om blodtrycksfall. Men det kan också röra sig om hjärtproblem, de dominerar bland de allvarliga sjukdomarna. Vid en åttondel av alla akuta tillstånd väljer piloten att landa på närmaste flygplats och larma ambulans.

Kabinpersonalen är utbildad och regelbundet tränad i att ge första hjälpen vid en rad sjukdomstillstånd, från astma och epilepsi till hjärtinfarkter. EU har särskilda regler för det som flygbolagen måste följa.

Hjärtstartare på långflyg

-Kabinpersonalen måste ha väl utarbetade rutiner för att kunna ge första hjälpen vid en rad sjukdomsfall, säger Eva-Mari Löfqvist, pressansvarig på Transportstyrelsen.

Enligt Gunnar Mandahl, ordförande för Svensk Pilotförening, har de stora flygbolagen egna ambitiösa första hjälpen-program. Allt fler bolag har dygnet runt direktkontakt med företag som kan ge medicinska råd i akuta lägen.

På långflygningar med större plan, exempelvis till USA eller Asien, finns en hjärtstartare, defibrillator, ombord med vars hjälp man via en elstöt kan få igång ett stoppat hjärta.

-Vid allvarliga sjukfall frågar vi alltid om det finns en läkare eller sjuksköterska ombord som kan bedöma tillståndet. Om det är fara för livet måste vi snabbt hitta en ny plats att landa på. På stora flygplatser finns både läkare och ambulans, på andra kan det tyvärr ta tid innan ambulansen kommer, vilket är frustrerande, säger Gunnar Mandahl.

Regelbundna övningar

SAS har väl inarbetade rutiner vid sjukdomsfall ombord. Personalen genomgår en årlig nödträning med medicinska övningar. Bolaget har hjärtstartare på alla långlinjer och på ett antal rutter i Europa. Inför varje flygning hålls en briefing där besättningen ska svara rätt på viktiga frågor, exempelvis om var medicinsk utrustning och akutläkemedel finns, och om hur de ska agera vid olika sjukdomar.

-Om en person får hjärtstopp är personalen fullt tränad att gå igång med hjärträddning och den fortsätter ända tills patienten överlämnats till ambulanspersonal, säger Anders Lindström, pr-chef på SAS.

TT

Fakta: Regler om första hjälpen på flyg

Enligt EU:s regler ska kabinpersonal på alla flygbolag utbildas och tränas i första hjälpen-insatser om flygpassagerare blir sjuka ombord. De ska kunna känna igen en rad sjukdomssymtom och välja rätt insatser i en nödsituation.

Det gäller bland annat vid astmaanfall, risk för kvävning, hjärtattack, allergiska reaktioner, stressreaktion, chock, stroke, epilepsi, diabetes, flygsjuka, hyperventilation, magbesvär och akut förlossning.

Personalen ska kunna utföra en hjärt-lungräddning, sköta brännskador, sår och frakturer och ta hand om medvetslösa personer och passagerare som avlidit på planet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.