I Vittangi, några mil sydost om Kiruna finns en av världens bästa grafitfyndigheter. Det australiensiska gruvföretaget Talga vill öppna en gruva. Men det lokala motståndet är stort och Kiruna kommun har sagt nej till att ändra detaljplanen så att gruvan kan öppnas.

– Gruvan hotar dricksvattnet från Torne älv i Vittangi, säger Mats Sidmalm (S) i Kiruna.

Nej till nya gruvor

Liknande tongångar hörs i Åre och Hudiksvall där kommunerna också sagt nej till nya gruvor.

I dag träder en EU-förordning i kraft där gruvor för just grafit, och andra mineral som behövs till elbilar, batterier och vindkraftverk ska prioriteras extra mycket.

– Det är helt nödvändigt med fler gruvor i Sverige. En grön omställningsvåg behöver följas av en gruvvåg i Sverige. Det handlar också om att minska vårt beroende av länder som Kina, säger näringsminister Ebba Busch (KD).

SVT har kartlagt 950 platser i Sverige med undersökningstillstånd, för nya gruvor. På 167 platser finns redan bearbetningskoncession för gruvverksamhet.

Konflikter om nya gruvor

På många platser finns konflikter med lokalbefolkningen på olika sätt. Om det inte är dricksvattnet som är hotat så kan nya gruvor försvåra renskötsel eller inkräkta på naturvärden som finns.

Karin Karlsbro, liberal EU-parlamentariker, tycker att det är knepigt att säga nej till nya gruvor och samtidigt vara för grön omställning.

– Vi behöver ta ansvar, vi vill använda mobiltelefoner och elbilar. Då är det dubbelmoral att säga nej till gruvor här i Sverige, säger Karin Karlsbro.

Hennes kollega i EU-parlamentet, Pär Holmgren som representerar Miljöpartiet röstade som enda parti nej till förordningen.

– Jag håller med om att det är en dubbelmoral. Vi behöver vissa gruvor, men det finns risk att det blir en otyglad kapitalism, för att få ut ännu mer vinster ur omställningen, säger han

I Vittangi vet i alla fall socialdemokraten Mats Sidmalm vad han tycker.

– De säger att de älskar gruvor. De borde älska människor istället, säger han.