Javascript är avstängt
Experten: ”Aktivklubbarna ulvar i fårakläder”
De så kallade aktivklubbarna, som en ung nära anhörig till en minister varit aktiv inom, har vuxit fram snabbt i Sverige. Alexander Ritzmann, senior rådgivare på Counter Extremism Project i Berlin, har kartlagt rörelsen från starten i USA.
– Kärnan i deras strategi är att vara ulvar i fårakläder, säger han till SVT.
Säkerhetspolisen har tidigare i sommar varnat för att aktivklubbarna riskerar att dra in unga svenskar i våldsbejakande högerextremism. Enligt Säpo präglas rörelsen av rasideologiska idéer, samtidigt som fysisk träning används för att stärka gruppens våldskapital.
Just fokuset på fysisk träning är något som används som en slags täckmantel, menar Alexander Ritzmann.
– De vill att det ska se ut som att rasister och högerextremister bara idrottar, så att polisen ska förbise dem.
Se hela intervjun i videoklippet ovan.
Så beskriver Säpo de svenska aktivklubbarna
”Aktivklubbarna har en tydlig koppling till våldsbejakande högerextremism. Rasideologiska idéer är framträdande och fysisk träning används för att stärka gruppens våldskapital. Rörelsen präglas av starka maskulinitetsnormer.
Internationell media har rapporterat om tongivande medlemmar i bland annat USA och Kanada som har åtalats och dömts för allvarlig brottslighet, bland annat inom ramen för terrorlagstiftning.
Säkerhetspolisen har en god bild över aktivklubbarnas verksamhet i Sverige. Aktivklubbarna bedöms i nuläget inte utgöra ett attentatshot. Däremot är det en plattform för radikalisering av unga män till våldsbejakande högerextremism.”
Så beskriver Jonathan Svensson, pressekreterare på Säpo, myndighetens bedömning av de svenska aktivklubbarna för SVT.
Säpo arbetar förebyggande för att förhindra att unga individer rekryteras och radikaliseras i klubbarnas våldsbejakande miljöer. Det förebyggande arbetet består bland annat i uppsökande verksamhet och samverkan med till exempel polis, skola och socialtjänst.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.