Natochefens uttalande på tisdagen komplicerar situationen ytterligare för Sverige, menar Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
– Det uppstår en mängd frågetecken på lång sikt om försvarsplanering.
Natos avskräckningsförmåga
Det handlar också om att bilaterala säkerhetsgarantier mellan Sverige och enskilda Natoländer inte ger Sverige samma skydd som Natos artikel 5 – tanken om ömsesidigt försvar. Och ytterst handlar det om Natos avskräckningsförmåga, betonar Christiansson.
– Hela avskräckningsidén med artikel 5 bygger på eskalationsdominans – att man har sådana resurser att det är inte lönt att angripa Nato. Däri finns exempelvis kärnvapnen. Att svika en bilateral (överenskommelse) är något annat än att svika artikel 5. Det finns en väsentlig avskräcknings-skillnad på sikt.
Yle:s politikkommentator Magnus Swanljung säger att Natochefens uttalande på tisdagen inte överraskar i Finland.
– Stoltenbergs ordval speglas rätt väl av de ordval man använder allt mer i Finland. Man talar om att Finland och Sverige ska gå med i samförstånd. Man säger inte längre att det nödvändigtvis måste ske samtidigt.
