Stor förödelse efter en sprängning vid ett flerfamiljshus på Gyllenstiernsgatan på Östermalm i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Endast ett av tio sprängdåd ledde till åtal 2019

Uppdaterad
Publicerad
Extremt få gärningsmän fälls för sprängdåd, inte ens en av tio sprängningar förra året ledde till åtal. Till skillnad från skjutningar sker sprängningar oftare mot personer högre upp i den kriminella hierarkin, enligt Sven Granath kriminolog vid polisen. 

Den låga uppklarningen av sprängningarna är ett problem, enligt Sven Granath, kriminolog på polisen i Stockholm.

– Konsekvensen är att våldet fortsätter och eskalerar. Det är faktiskt en viktig orsak till att det fortsätter att ligga på en hög nivå. Skulle det vara en hög uppklarning skulle det här fenomenet definitivt minska ganska drastiskt, säger han.

Året har knappt inletts och redan har flera kraftiga detonationer skakat landet. Det har varit bombdåd som blåst ut fönster i flerbostadshus och orsakat omfattande skador i såväl lägenheter som entréer och trappuppgångar.
Men det är få som åtalas och döms för de här brotten.

Förra året utreddes 92 sprängningar, men bara 7 ledde till åtal, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå). Det är en uppklarningsprocent på sju procent, vilket innebär att mer än nio av tio sprängdåd är olösta.

Kopplingar till mc-gäng


2018 var uppklarningsprocenten 11 procent. Statistik för tidigare år saknas eftersom brottskoden är ny.
Till skillnad från skjutningar sker sprängningar i högre grad mellan personer högre upp i den kriminella rangordningen. Vid flera av de kraftigare bombdåd som skett under senare tid finns uppgifter om kopplingar till mc-gäng.


– Man kan anta att det i stort sett är samma nätverk som spränger som också skjuter på varandra. Men anstiftarna kan finnas högre upp i hierarkin och då kan man ibland komma in i mc-miljön för det finns kopplingar mellan den och andra kriminella nätverk, säger Sven Granath.


De inblandade är många gånger kriminella som inte vill tala med polisen, vilket kan gälla även den som sprängladdningen riktas mot.
– Att styrka att det finns en anstiftare bakom är extremt svårt. Vi har haft ett par stora rättegångar i Malmö där vi fått dom på den som utfört det, men vi får sällan fast anstiftaren, säger Stefan Sintéus, polismästare i Malmö och kommenderingschef för Operation rimfrost i Malmö.

Hota och utpressa


Nästan uteslutande är syftet med sprängningarna att hota eller utpressa. Motivet är oftare ekonomiskt än vid skjutningar.
– När vi utreder de här sprängdåden ser vi ofta att anledningen till att en sprängladdning placerats ut på ett visst ställe är att det bor någon i huset, en son eller bror till någon, och så ser vi att där finns en skuld, exempelvis en narkotikaskuld som inte är reglerad, säger Stefan Sintéus.
 

Sprängningar kan vara komplicerade att utreda, enligt Sven Granath. Dels innebär de ett svårt tekniskt bevisläge – är dådet fullbordat har polisen svårt att hitta exempelvis dna som kan knyta en gärningsman till brottplatsen. Dels är detonationerna ofta välplanerade.
– Det är inget spontant våldsdåd utan planeras ofta med anstiftare, projektledare och utförare. Sedan väljer man ett tillfälle när det är få vittnen, ofta på natten en vardag, säger han.

Ta dem för andra brott

Hur ska polisen få stopp på sprängningarna? Enligt Sven Granath handlar det om att sätta ett polisiärt tryck på även andra typer av brott som gärningsmännen ligger bakom.
– Det kan handla om utpressningar, storskaliga narkotikaaffärer, vapenbrott. På så sätt kan man komma åt de här aktörerna även om man inte kan lagföra dem just för sprängningarna, säger han.
Stefan Sintéus lyfter dna-märkning av sprängmedel från exempelvis byggen och vägarbeten, som kriminella allt oftare använder till sina sprängladdningar.
– Då kan vi spåra det och se var det kommer ifrån. Det är sådana förebyggande insatser som vi tror på, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer