Javascript är avstängt
Få lantbrukare klimatanpassar: ”Mäktar inte med investeringarna”
Med bevattning och bättre dränering tror lantbrukaren Henrik Carlsson att hans skördar skulle kunna öka med 30-40 procent. Ändå har han och många andra lantbrukare i samma sits inte investerat i åtgärderna.
– Med den lönsamheten jag har mäktar jag inte med de investeringarna, säger Henrik Carlsson.
Klimatförändringarna gör att jordbruket måste hantera både torka och översvämningar för att kunna säkra den svenska livsmedelsförsörjningen. Men enligt Lantbrukarnas riksförbunds hållbarhetsexpert är det för få som har möjlighet att göra de klimatåtgärder som krävs.
– Vill man vara drastisk kan man säga att det nästan inte pågår någon klimatanpassning alls, säger Markus Hoffmann.
Satsning på bevattning kan ta över 200 år
Markus Hoffmann pekar bland annat på behovet av ny täckdikning, ett dräneringssystem som ser till att det är lagom med vatten på åkrarna, för att skördarna ska bli bra trots alltmer förekommande extremväder.
Att anlägga bevattningsdammar för att kunna bevattna grödor när det är torka är en annan sådan åtgärd.
– Men med den takten som vi har att anlägga bevattningsdammar idag kommer det ta över 200 år att vattna ytterligare 20 procent av den svenska åkermarken, säger han.
Höjda stödbelopp
Under ett par år har det gått att få stöd för att täckdika och anlägga bevattningsdammar, men intresset har varit lågt.
För Henrik Carlsson skulle det exempelvis kosta 5 miljoner kronor att anlägga bevattningsdammar. En summa som han, även med stödet, inte bedömer att han hade haft råd med.
För att få fler att investera har regeringen därför valt att höja stödbeloppen.
– Så det är ju en del där regeringen uppmärksammat problemet och vill ta steg för att underlätta ytterligare, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
Samtidigt finns andra hinder. Idag är närmare hälften av jordbruksmarken i Sverige arrenderad, vilket betyder att det inte är lantbrukaren själv som äger odlingsmarken. Något som gör den här sortens stora investeringar mer osäkra, eftersom det blir oklart vem som ska betala.
En större samhällsfråga
Det extremtorra året 2018 blev Sverige tvunget att importera vete och slutade vara självförsörjande på spannmål, visar Lantmännens skördeprognos från det året. Enligt Henrik Carlsson är det därför inte bara den enskilda lantbrukaren som påverkas när satsningar som kan säkra skördarna uteblir.
– Självförsörjandegraden skulle kunna öka och vi skulle kunna få ner matpriserna till konsumenterna, säger han.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.