• Viktigt meddelande:

    Det brinner kraftigt nordväst om Åbuamossen i Hässleholms kommun. Personer som bor i området bör förbereda sig på evakuering. Läs mer

Ett av många exempel på uppdiktade artiklar handlade om nioåriga Alva som inte finns i verkligheten.

Stor ökning av falsk information på nätet

Publicerad

Falska artiklar och videos som sprids på nätet blir allt vanligare och de delas ofta utan eftertanke. Konsekvensen blir att det är allt svårare att veta vad som är sant.

Efter Parisdåden spreds många falska nyheter via internet och sociala medier. Det var allt från en bild från konsertlokalen Bataclan som inte stämde överens med verkligheten, till en film med firande muslimer i London som påstods fira terrorattentatet, medan de i själva verket firade en cricketseger mot Sri Lanka 2009. Innan klippet avslöjades av bland andra nättidningen KIT hade det setts över en halv miljon gånger.

Nättidningen France 24 Observers har jobbat i åtta år med att avslöja desinformation på nätet och har märkt en markant ökning av falska artiklar, bilder och videos som sprids, inte minst i samband med Parisdådet och Charlie Hebdo-dådet i januari i år. Chefredaktören Julien Pain menar att det är nästan lika viktigt att rapportera om nyheter som inte är sanna, som nyheter som faktiskt är sanna.

– Eftersom vi inte längre är den enda källan till information och eftersom människor också tror på vad andra skriver, i vissa fall sådana som inte bör litas på, så är vårt jobb som journalister att också slåss mot falska nyheter, säger Julien Pain.

Konspirationsteorier svårast att hantera

De mest besvärliga myterna att slå hål på är de konspirationsteorier som ofta följer i kölvattnet av stora händelser. Efter både Charlie Hebdo- och Parisdåden spreds avancerade konspirationsteorier som hävdade att attackerna aldrig ägt rum, utan istället arrangerats av staten för att sprida rädsla.

En konspirationsteoretiker hävdar exempelvis att frånvaron av blodstänk på stolarna utanför caféet på Boulevard Voltaire där en självmordsbombare utlöste en explosion, bevisar att det inte kan ha hänt. Polisens tekniker, som undersökte platsen, skulle bara ha varit ett spel för galleriet.

– Vad som verkligen hände var att bomben exploderade inne i baren och där skadade flertalet. Så det var blod inne i baren, inte utanför, säger Julien Pain.

– Men hans version låter ju rationell och vad som händer är att han skapar ett tvivel och när du väl börjar tvivla på det så kanske du tvivlar på allt.

Sverige utsätts också

Sverige är långt ifrån förskonat från falsk informationsspridning, tillverkad av autentiska filmer och bilder. SVT Nyheters egen reporter Rolf Fredriksson utsattes till exempel för falskmynteri. Vid en så kallad ståuppa i Berlin var det en man bakom honom som gjorde halshuggningstecken. Videon fick spridning på Youtube med budskapet att det var en muslimsk flykting som gjorde halshuggningstecken på samma sätt som terroristgruppen IS gör.

– Mitt intryck var att han var flyktingmotståndare. Det är intressant hur lätt det är att ta något från internet och förvrida det så att det får en helt annan innebörd, säger Rolf Fredriksson.

Barnprogrammet hävdades vara IS-propaganda

Till och med Barnkanalen har fått filmklipp kapade och satta ur sitt sammanhang. En musikvideo ur Dilemman med Doreen från 2012 klipptes för en tid sedan ihop med jihadister med budskapet att det finger som barnen håller upp är IS-propaganda.

I själva verket håller barnen upp fingret som en symbol för alla människors lika värde och att barn har en röst.

Fem sätt att avslöja falsk information på:

Visa

Spåra bilden

Genom att högerklicka på bilden i Google Chrome kan du göra en ”bildsökning”. Du kan även klistra in bildens webbadress i Google Bild. Har bilden publicerats tidigare kan artikeln vara falsk.

Kontrollera om bilden är manipulerad

Kontrollera att bilden inte är förändrad genom att ladda upp den på t ex www.fotoforensics.com så får du svar på om den blivit manipulerad.

Verifiera Youtube-videos 

Genom Amnesty Internationals verktyg Youtube Data Viewer kan du ta reda på om youtubeklippet du tittar på används i andra sammanhang. Om det gör det är risken stor att något av sammanhangen det används i är fabricerat.

Använd Google Street View

För att få reda på om en bild verkligen är tagen där det påstås kan du leta upp adressen på Google Maps och se om detaljer ur verkligheten stämmer med bilden. Titta efter detaljer så som skyltar, lyktstolpar mm.

Granska källan

Vilken nyhetssajt har spridit nyheten? Tidningen Metros sajt Viralgranskaren har listat flera tveksamma nyhetskällor som du kan kontrollera om du är osäker.

Hur trovärdig är Twitter- eller Facebookprofilen som delar den? På Twitter kan man se om ett konto är verifierat genom att dra musen över den blå symbolen till höger om användarnamnet. Det finns också tjänster som erbjuder att konstruera falska tweets med äkta användarnamn.

Summa summarum – var kritisk.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer