Nu kan Försäkringskassan konstatera att statlig assistansersättning har dragits in med hänvisning till ny rättspraxis som grund.

Den nya rättspraxisen kom 2015 men direkt efter domarna i Högsta förvaltningsdomstolen, HDF, skedde inga stora förändringar i antalet indragna assistansersättningar. Däremot fördubblades antalet indrag mellan 2016 och 2017, från knappt 200 till 400 personer, enligt Försäkringskassans analys. 2016 påverkades 38 personer direkt av den nya rättspraxisen. Exakt hur många indrag som gjorts i år till följd av domarna i HDM kan inte Försäkringskassan fastslå, men underlaget visar att det sannolikt är fler indrag i år som direkt relaterar till rättspraxisen.

Svarar på kritiken

Samtidigt har Försäkringskassan kritiserats för att tolka reglerna hårdare i syfte att minska kostnaderna.

– Vi har inte påverkats av att vilja minska kostnaderna för assistansersättningen, utan vi vill enbart att det ska vara rättssäkra tolkningar, säger Ann-Marie Begler, Försäkringskassan generaldirektör.

Färre beviljats hjälpbehov

De två vägledande HDF-domarna påverkar vad som räknas som grundläggande behov, som ger rätt till assistans.

En tredje dom som kom i år har gjort att Försäkringskassan ändrat tolkningen av ”väntetiden” eller ”annan hjälp”. Det har inneburit att färre personer beviljats tid för det hjälpbehovet och regeringen har varnats om att antal assistanstimmar för personer med beviljad ersättning kan komma att påverkas.

Regeringen lyssnade, stoppade tvåårsomprövningarna och ska nu ändra lagen för att inkludera väntetid i vad som räknas som assistans. De hårdare reglerna om sondmatning eller övervakning utifrån de två tidigare HDF-domarna står dock fast.

– Vi välkomnar att detta prövas i nya domar, och att de som tycker att de fått avslag överklagar sina beslut, säger säger Ann-Marie Begler.