Ann-Marie Begler, Försäkringskassan generaldirektör. Foto: TT /SVT

Färre får statlig assistansförsäkring från Försäkringskassan

Publicerad

Dubbelt så många fick indragen assistans mellan 2016 och 2017 efter de hårdare tolkningar av reglerna. Det visar en analys som Försäkringskassan gjort på uppdrag av regeringen. Det är den nya rättspraxisen som gör att färre personer med hjälpbehov beviljas statlig assistansersättning, enligt analysen. I praktiken har det påverkat möjligheterna för barn med funktionshinder att beviljas assistans.

Nu kan Försäkringskassan konstatera att statlig assistansersättning har dragits in med hänvisning till ny rättspraxis som grund.

Den nya rättspraxisen kom 2015 men direkt efter domarna i Högsta förvaltningsdomstolen, HDF, skedde inga stora förändringar i antalet indragna assistansersättningar. Däremot fördubblades antalet indrag mellan 2016 och 2017, från knappt 200 till 400 personer, enligt Försäkringskassans analys. 2016 påverkades 38 personer direkt av den nya rättspraxisen. Exakt hur många indrag som gjorts i år till följd av domarna i HDM kan inte Försäkringskassan fastslå, men underlaget visar att det sannolikt är fler indrag i år som direkt relaterar till rättspraxisen.

Svarar på kritiken

Samtidigt har Försäkringskassan kritiserats för att tolka reglerna hårdare i syfte att minska kostnaderna.

– Vi har inte påverkats av att vilja minska kostnaderna för assistansersättningen, utan vi vill enbart att det ska vara rättssäkra tolkningar, säger Ann-Marie Begler, Försäkringskassan generaldirektör.

Färre beviljats hjälpbehov

De två vägledande HDF-domarna påverkar vad som räknas som grundläggande behov, som ger rätt till assistans.

En tredje dom som kom i år har gjort att Försäkringskassan ändrat tolkningen av ”väntetiden” eller ”annan hjälp”. Det har inneburit att färre personer beviljats tid för det hjälpbehovet och regeringen har varnats om att antal assistanstimmar för personer med beviljad ersättning kan komma att påverkas.

Regeringen lyssnade, stoppade tvåårsomprövningarna och ska nu ändra lagen för att inkludera väntetid i vad som räknas som assistans. De hårdare reglerna om sondmatning eller övervakning utifrån de två tidigare HDF-domarna står dock fast.

– Vi välkomnar att detta prövas i nya domar, och att de som tycker att de fått avslag överklagar sina beslut, säger säger Ann-Marie Begler.

Fakta: Assistansersättning

Visa
  • Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag, LSS, som infördes 1994.
  • 1994 hade 6.100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16.000.
  • Assistansersättning är en ersättning som kan beviljas personer med betydande och långvariga funktionsnedsättningar som gör att de behöver hjälp i den dagliga livsföringen. Målsättningen är att den enskilde får möjlighet att leva som andra och att de insatser som ges ska leda till goda levnadsvillkor.
  • Mellan 2000 och 2015 fördubblades Försäkringskassan utgifter från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer