Det är fem gånger så stor risk att friska kvinnor som föder på sjukhus får stora bristningar, än de som föder hemma.

Linda Lagebro födde sitt första barn på sjukhus, men ingenting blev som hon ville:

-Jag blev igångsatt på sjukhus och kände mig som att jag blev helt överkörd av personalen, det kändes som att jag blev förlöst, jag kändes inte alls att jag födde mitt barn, säger Linda Lagebro.

-Och sen när jag blev gravid igen så var jag lite orolig över hur det skulle gå, och då kom jag på att jag kunde föda hemma, det var ju faktiskt ett alternativ.

Kände trygghet

Linda Lagebro och hennes sambo tog kontakt med en hembarnmorska som de träffade flera gånger och hade tät kontakt med under graviditeten:

-Det var en enorm trygghet att veta att just hon skulle vara med och inte komma in till ett rum med helt okända människor och flera som bara springer ut och in, utan vi lärde känna varandra så att hon förstod exakt hur jag ville ha det. Så att så blev det, berättar Linda Lagebro.

Vanligare utomlands

I Sverige är det ungefär 100 kvinnor om året som föder hemma, medan det är långt vanligare i länder som Danmark och Holland, där det också är en del av sjukvårdssytemet.

I forskningsrapporten som presenterades i dag har man jämfört 1.000 hemföderskor med 10.000 motsvarande graviditeter, där friska kvinnor fött på sjukhus:

-Det är fem gånger så stor risk att kvinnorna som har fött på sjukhus får stora bristningar, alltså bristningar som går in till ändtarmsmuskeln, säger Helena Lindgren, forskare på Sahlgrenska akademin i Göteborg, som gjort studien.

”Inte ens ett skrapsår”

-Så var det för mig, jag var inte speciellt spänd, men jag fick bristningar första gången, berättar Linda Lagebro. Andra gången så födde jag ju helt i min egen takt och den förlossningen gick mycket fortare än första gången, det var inte ens ett skrapsår.

Och forskarna gick vidare med att intervjua hemmabarnmorskor och de på sjukhus för att undersöka vad skillnaderna kan bero på:

-I den studien så kan vi se att när de beskiver sitt arbetssätt så pratar de mer om att känna kvinnan, som man gör mer under en hemförlossning, berättar Helena Lindgren.

-Man pratar om att kunna följa kvinnan, att man bara har en kvinna åt gången som föder barn.

Sedan så pratar man om tid, man ser kanske mer flytande på tid vid en planerad hemförlossning, än man gör på sjukhus, där man ska ha uppnått en viss öppningsgrad i timmen.

Och det gör att barnmorskorna som har beskrivit sitt arbete på sjukhus menar att man ibland måste driva på förlossningen mer än vad man kanske tror är bra om man tittar ur bristningsaspekten.

Stress på sjukhuset

Och detta med att känna sig stressad på sjukhuset, känner Linda Lagebro igen:

-Allting flöt på normalt, men det ska ändå gå i en viss takt. När jag födde hemma så, det var jag och mitt barn, som föddes, alltså som födde tillsammans. Det är en stor skillnad. Det är en stor skillnad på att bli förlöst och att föda.

De som föder hemma är för få för att man ska kunna säga något om det är en ökad risk för dödsfall för mamma eller barn i Sverige.

Men i de studier som har gjorts nyligen i höginkomstländer så kan man inte se några skillnader i dödlighet när man jämför de friska kvinnorna som födde, säger forskaren Helena Lindgren.

Finns också risker

Men de finns också de som varnar för hemförlossningar:

-Det som hände mig kan hända igen, säger Kristina Grahn, som har skrivit en bok om sin dotter som dog vid en hemförlossning.

-Det viktiga om man föder hemma är att man riskerar att stå utan stöd och försäkringar, risken är att man faller mellan alla stolar. De länder som har många hemförlossningar har också en helt annan beredskap för att något kan gå fel, påpekar Kristina Grahn.

Linda Lagebro har bara 5 minuter till sjukhuset och hade medicinskt utbildad personal hos sig, så hon var aldrig orolig över säkerheten:

-Jag kände snarare att det är en större risk att någonting går fel om jag föder på en plats där jag inte känner mig trygg, om jag föder med människor som jag inte känner mig trygg med och om jag föder åt någon annan på något sätt. Att det är att vi ska passa in i deras tidsschema.

Marja Grill

marja.grill@svt.se