Små grodorna – ett hån mot fransmän? Vad har Johannes döparen med midsommar att göra? Och vad symboliserar egentligen majstången? Foto: TT

Fem saker du kanske inte visste om midsommar

Uppdaterad
Publicerad

Johannes döparen, magi och en stor fallossymbol – eller? Sommarens stora högtid bottnar i traditioner som går långt bak i tiden. Här listar SVT Nyheter fem saker du kanske, eller kanske inte, kände till om midsommar.

Jättefallos?

Vi börjar med den stora snackisen: Majstången. Ni har hört det skojas runt långbordet mellan nubbarna. Ni har bevittnat hur era svenska kompisar med lust och glädje berättar för utländska vänner hur vi i Sverige minsann varje år dansar runt en jättepenis. En upp-och-nedvänd fallossymbol som symboliserar fruktbarhet rätt ner i marken.

Men är det verkligen så? Nej, säger Nordiska muséet:

”Kopplingarna till en sorts omedveten, historiskt ärvd fruktsamhetskult måste på vetenskaplig grund tillbakavisas helt. Detsamma gäller tolkningen av midsommarstången som en fallos – ingenstans i våra rika arkivkällor nämns den kopplingen.”, skriver man på sin hemsida.

Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland och utseendet har varierat genom åren.

Den tidigaste kända avbildningen finns i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua, som först gavs ut under sent 1600-tal. Här var flera ringar trädda över pålen i stället för att som i dag vara två till antalet och fästa på en tvärslå. Dagens utseende har varit mer eller mindre cementerat i Sverige sedan första halvan av 1800-talet.

Varför heter det majstång?

Man firar ju midsommar i juni! Maj härstammar i det här avseendet från ordet maja, ett äldre uttryck som betyder ”att smycka med löv”.

Johannes döparens dag

Som så många andra högtider har kristendomen ett finger med i spelet även när det gäller midsommar, trots de ibland mycket hedniska uttrycken.

Ursprungligen var firandet en kyrkohögtid tillägnad Johannes Döparen, vars kalenderdag är den 24 juni.

I våra grannländer Norge och Danmark är kopplingen tydligare. Här firar man nämligen Sankt Hans vilket är det norska och danska namnet på just Johannes Döparen. Själva firandet i våra grannländer påminner dock mer om valborgsmässoafton än midsommar. Man bränner bland annat stora bål under kvällen.

Små grodor – ett hån mot fransmän

Melodin till små grodorna dök för första gången upp i en sångbok på 1920-talet. Den blev snabbt poppis och kopplades samman med midsommar.

Ursprungsmelodin härstammar från en fransk sång som brittiska soldater använde som en nidvisa om fransmännen under Napoleonkrigen på 1800-talet.

Magi

I det gamla bondesamhället utgjorde midsommar en brytpunkt i arbetsåret och själva natten kopplades samman med magiska krafter och övernaturliga väsen. Spådomar och framtidsförutsägelser blev särskilt populära under sådan högtider.

Här bottnar exempelvis traditionen om att plocka sju sorters blommor som sedan lades under huvudkudden för att drömma om sin framtida kärlek.

Källa: Nordiska Muséet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer