Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Finansminister Mikael Damberg (S) redogör för Sveriges ekonomiska läge vid Harpsund. Foto: TT

Damberg (S): Sverige är på väg in i en lågkonjunktur

Uppdaterad
Publicerad

Sverige är enligt regeringens prognos på väg in i en lågkonjunktur och det finns en lång rad osäkerhetsfaktorer för svensk ekonomi. Cirka 30 miljarder kronor beräknas finnas i kassan för att genomföra reformer nästa år. 

– Det gäller att prioritera det som är viktigast, för om man slösar ansvarslöst så drivs inflationen och räntorna upp och det har hushållen inte råd med, säger finansminister Mikael Damberg (S) till SVT. 

Kriget i Ukraina, rusande elpriser, höjda räntor och hög inflation gör att det finns en stor osäkerhet för svensk ekonomi inför nästa år. Regeringen räknar med en avmattning i tillväxten globalt och spår att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur.

– Hur djup och långdragen den blir beror på den förda politiken och utvecklingen i omvärlden, säger finansminister Mikael Damberg (S) vid en pressträff på Harpsund i Sörmland.

Damberg beskriver det som att Sverige befinner sig i en krigsekonomi där den ökade osäkerheten globalt också påverkar svensk ekonomi och svenska hushåll.

– Alla måste hjälpas åt, företag ska inte passa på att utan skäl höja priserna för att sko sig på pressade hushåll, säger Damberg.

30 miljarder till nya reformer

Regeringen var på torsdagen samlad på Harpsund för att diskutera nästa års budget. Damberg redogjorde för Sveriges ekonomiska läge och vilket reformutrymme det finns i nästa års budget, som läggs fram i september. 

Reformutrymmet, alltså pengarna som finns tillgängliga för satsningar efter uppnått överskottsmål, är cirka 30 miljarder kronor för 2023. 

– Det är inte så mycket om man lyssnar på partiernas vidlyftiga vallöften. Så det är viktigt att partierna tar in att vi går mot tuffare tider och att det gäller att prioritera det som är viktigast, säger Damberg till SVT.

Kan påverka valrörelsen

Damberg konstaterade själv när han på pressträffen gick igenom omvärldsläget och prognosen för svensk ekonomi att det inte är någon munter läsning. Damberg säger till SVT att det tuffa budskapet kan leda till att valrörelsen blir mer återhållsam. Det kommer enligt regeringen att krävas prioriteringar och ”en ansvarsfull finanspolitik” för att hantera den ekonomiska situationen.

– Det kan inte vara så att man lovar vad som helst. Det finns ett reformutrymme på 30 miljarder kronor för hela nästa år. Bara Moderaternas utlovade skattesänkningar är mer än det, och då har vi inte ens diskuterat finansieringen av försvaret.

Borgerlig kritik: Regeringen riskerar skada ekonomin

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson säger att det nu gäller att vara varsam med finanserna, göra rätt saker och prioritera.

– Fyra partier på vänsterkanten har aviserat att man vill låna och det finns också stora risker för skattehöjningar, vilket riskerar att skada ekonomin och svenska hushåll, säger hon till SVT.

Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson är också orolig för skattehöjningar.

”Sverige går in i en lågkonjunktur i ett läge där svenska folket är mycket oroliga över sin privatekonomi. De rödgröna partiernas aviserade skattehöjningar kommer att gröpa ur köpkraften för hushållen. Nu behöver politiken riktas in på att dämpa kostnadskrisen för den breda medelklassen”, säger Mats Persson i en skriftlig kommentar till SVT.

BNP-tillväxten väntas landa på 2,3 procent i år, men bli 0,4 procent nästa år, enligt regeringens prognos. Arbetslösheten spås öka från 7,6 procent i år till 7,7 procent nästa år. Inflationen spås bli 7,3 procent i år och 3,9 procent 2023, vilket är högre än prognosen som presenterades i juni.

Källa: Regeringen, TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer