Foto: SVT

Finska krigsbarn kräver ersättning från Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Under andra världskriget skickades runt 70.000 barn till Sverige undan kriget i Finland. Nu kräver de ersättning för misshandel och övergrepp.

Under mottot ”Finlands sak är vår” ville Sverige hjälpa grannlandet i krig, men allt gick inte helt enligt planerna.

På de officiella bilderna ser man glada barn och omtänksamma vuxna som erbjuder ett tryggt  hem i Sverige.

Men verkligheten för de runt 70.000 finska krigsbarn som kom hit under krigsåren 1939-1944 var en annan.

Misshandel och övergrepp

Enligt forskare blev tusentals barn offer för misshandel och sexuella övergrepp i Sverige. En av dem var Bengt Lander.

–Jag fick stryk hela tiden. Det var våld, plus saker med fingrar som var väldigt obehagliga och som jag inte vill gå in på, berättar han för SVT Uutiset.

Omkring 8.000 av krigsbarnen fick aldrig någon plats i familjer utan hamnade i stället i något av de 400 barnhem som byggdes enkom för dem.

Kräver ersättning

I dag håller man i Sverige på att utarbeta ett system för att ersätta de svenska barn som genom åren blivit illa behandlade på barnhem och i fosterfamiljer.

Nu kräver de finska krigsbarnen, som inte  omfattas av ersättningarna, också sin rätt.

–Vi vill antingen ha en ny skrivning i lagen eller ett klart uttalande i riksdagen eller socialutskottet att krigsbarn ska vara med och få möjlighet till ersättning, säger Kai Rosnell som är ordförande i Riksförbundet Finska Krigsbarn.

Kom hit via privata aktörer

Forskaren Pertti Kavén menar att Sverige inte vill ta ansvar för de krigsbarn som behandlades illa, eftersom barnen, enligt Socialdepartementet, skickades till Sverige frivilligt och via privata organisationer.

–Det började på privatpersoners initiativ. Men kommittén förstatligades den 22 december 1939. Pengarna kom från den statliga budgeten så svenska staten var helt klart en väsentlig aktör, säger Pertti Kavén.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.