Den 10 augusti förra året sköts en man i 50-årsåldern till döds i sitt hem i Skurup. I framställan som åklagaren lade fram under tisdagen pekades två personer ut som gärningsmän, och ytterligare två som medhjälpare. Eftersom samtliga misstänkta var 14 år vid tillfället kan de inte dömas till straff i domstol, utan blir istället föremål för så kallad bevistalan i vilken frågan om skuld ändå avgörs i rätten.
– Då ligger skuldfrågan till grund för vilka sociala åtgärder som ska vidtas. Det är inte så att man får fortsätta gå runt och begå brott, utan ofta blir det tal om långvarig behandling, säger Jerzy Sarnecki.
Dramatisk ökning i statistiken
2023 ändrades lagen så att åklagare mer eller mindre är skyldiga att lägga fram bevistalan om vissa villkor uppfylls, vilket enligt kammaråklagare Maria Franzén är en stor förklaring till att antalet ärenden sköt i höjden förra året: 38 stycken, jämfört med ett tidigare snitt på knappt tre per år.
– Men det är också så att barn under 15 år i allt större omfattning involveras i allvarlig brottslighet, så det är nog en kombination, säger hon.
Enligt Åklagarmyndighetens statistik ser ökningen ut att fortsätta under 2025, då antalet ärenden under det första kvartalet redan är uppe i 19. Samtidigt påpekar Jerzy Sarnecki att ungdomsbrottsligheten i Sverige överlag går ner, och har gjort så i flera decennier.
– Så de blir färre men värre, kan man säga. Och det beror ju på gängens nya taktik att helt hänsynslöst lura och utnyttja de här barnen för sina egna ändamål.
Tror inte på sänkning av straffåldern
Den straffmyndiga åldern har varit föremål för diskussion i Sverige, och tidigare i år överlämnades en utredning till regeringen med förslaget att sänka den till 14 år under vissa omständigheter. Något Jerzy Sarnecki är tveksam till.
– Man provade det i Danmark, men efter att en utredning visat att brottsligheten snarare ökade än minskade så höjde man åldersgränsen igen, säger han.
Istället förespråkar han riktade åtgärder. Dels gentemot barnen och deras familjer, som ofta är i utsatta situationer, och dels att försöka sätta fast fler av brottens anstiftare i gängens toppskikt.
– Men vår situation är tämligen unik i Europa, och väldigt komplicerad. Så det är inte lätt att hitta rätt åtgärder, säger Jerzy Sarnecki.
Bevistalan
Bevistalan kan bli aktuellt när brottsmisstänkta personer är under 15 år gamla, och huvudregeln är att brottsrubriceringen ska ha ett straffvärde på fem års fängelse eller mer.
Konkret innebär det att domstolen gör en bedömning i skuldfrågan men istället för att utdela en påföljd lämnas ärendet därefter över till sociala myndigheter. Utfallet kan dock även vara grund för skadeståndsanspråk.
Domar mot barn under 15 år hamnar heller inte i belastningsregistret.
Sedan en lagändring 2023 ligger ansvaret för hela processen hos åklagaren, som numera även är skyldig att väcka bevistalan om vissa förutsättningar uppfylls.
Antal ärenden per år:
2020: 1
2021: 3
2022: 0
2023: 7
2024: 38
2025, första kvartalet: 19
Källa: Åklagarmyndigheten
