Sjukdomen sprids främst i fläskkött och brukar kulminera under grill- säsongen. Barn och unga får feber och blodiga diarréer medan vuxna får svåra buksmärtor. Omkring tio procent får hudutslag och långvarig ledvärk.
I tester som Livsmedelsverket gjorde 2004 hittades DNA-spår av bakterien i 10 procent av allt färskt fläskkött. Bakterien dör vid upphettning och god hygien krävs vid slakt och tillagning.
Sett över en längre period har det emellertid skett en minskning. Siffran var över 1 000 i början av 1990-talet.
-Bakterien kan finnas i körtlar i grisens halsregion och den kan också finnas i tarmen, säger Sven Lindgren, professor i mikrobiologi på Livsmedelsverket, till TT.
Slakthanteringen viktig
Enligt Lindgren är det viktigt att säkerställa den hygieniska kvaliteten vid slakten.
-Då kommer också antalet sjukdomsfall att minska.
När det gäller salmonella har man visat att om det sker en minskning av bakterieförekomsten med 40 procent i råvaran, så minskas antalet insjuknade med 60 procent.
-Det finns således ett klart samband mellan hanteringen vid slakten och antalet sjukdomsfall, säger Sven Lindgren.
På Livsmedelsverket betecknar man ökningen av antalet yersiniafall som inte önskvärd, men betraktar den inte som oroväckande. Sedan undersökningen presenterades 2004 har inga direkta förändringar gjorts bland slakteriföretagen.
Så drabbar bakterien:
* Yersinia är ett släkte bakterier.
* Den mest kända av bakterierna har tillägget pestis, digerdödens eller pestens smittämne. Men den vanligaste, enterocolitica, är den som kan ge en tarminflammation, som hos vuxna ger svåra buksmärtor och ett tillstånd som kan likna en blindtarmsinflammation.
* Hos unga ger denna magsjuka, som ger liknande symptom som salmonella, feber, blodig diarré och ibland även kräkningar.
* En fjärdedel av de insjuknade är barn under fyra år, hälften är under 15.
* Omkring tio procent av de drabbade får svåra komplikationer i form av hudutslag eller ledvärk.
Källa: TT